Din position: Hem > Stockholms stad > Äldrenämnden > Sammanträde 2008-09-16
Noteras närvarande ledamöter och tjänstgörande ersättare.
Ledamoten Berit Kruse (s) utses att tillsammans med ordföranden Ewa Samuelsson (kd) justera dagens protokoll.
Anmäls att äldrenämndens protokoll 8/2008-08-19 justerats 2008-08-21.
Äldrenämndens beslut
Anmälan läggs med godkännande till handlingarna.
En fråga anmäls, varefter dagordningen fastställs.
Ärende
Föreligger ärende dnr: 201-227/2008
Yrkande Ordföranden Ewa Samuelsson (kd) yrkar, med instämmande från övriga ledamöter, bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Äldrenämnden godkänner tertialrapport 2 för 2008 och överlämnar den till kommunstyrelsen
Äldrenämnden hemställer till kommunstyrelsen om budgetjustering med 2,0 mnkr för minskade kostnader för bedömningskansliet.
Ledamöterna Berit Kruse m fl (s), Margareta Johansson (v) och Eivor Karlsson (mp) anmäler ett särkilt uttalande:
Vi anser att det är märkligt att förvaltningen prognostiserar ett överskott på 4,6 mnkr och att detta beror på att tilldelade medel för kostprojektet och bedömningskansliet ej har förbrukats. Både kostprojektet och bedömningskansliet är viktiga verksamheter som gör skillnad för stadens äldre och vi tycker gott att de tilldelade pengarna kunde ha använts!
Äldreomsorgen är bara ett av flera områden som skulle behöva mer resurser för att en acceptabel kvalitet ska uppnås. Rapport efter rapport visar på brister inom äldreomsorgen i staden, nu senast Vintertullens äldreboende. Att de borgerliga trots detta väljer att sänka skatten före en rejäl satsning på äldreomsorgen är ett stort svek mot stadens äldre.
Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
Föreligger ärende dnr: 106-206/2008
Yrkande Ordföranden Ewa Samuelsson (kd) anmäler gemensamt med ledamöterna Olle Andretzky m fl (m) och Helen Jäderlund Eckardt (fp) ett förslag till beslut och yrkar bifall till detta.
Ledamoten Berit Kruse m fl (s) anmäler gemensamt med ledamöterna Margareta Johansson (v) och Eivor Karlsson (mp) ett annat förslag till beslut och yrkar bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden ställer förslagen mot varann och finner majoritet för kd, m och fp förslag till beslut.
att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut,
att därutöver anföra:
En lagstadgad nationell värdegrund som ger en tydlig definition av vad en värdig äldreomsorg ska vara, är ett välkommet förslag. Genom detta tydliggörs den människosyn som ska gälla för äldreomsorgen, om varje människas absoluta och okränkbara värde och om rätten att få bli sedd och bemött med värdighet, med respekt för egna val. Meningen är att göra det tydligt för alla vad äldreomsorgen ska erbjuda och vad de äldre och deras anhöriga ska kunna förvänta sig när de behöver äldreomsorg.
Utredningen ger bra underlag och riktlinjer för de värderingar och de förhållningssätt som bör och ska gälla i den dagliga verksamheten för att kvaliteten ska utvecklas och en värdig äldreomsorg skall kunna garanteras och tilliten till äldreomsorgen öka. Värdegrunden handlar om ett värdigt liv som betonar den personliga integriteten, möjlighet att upprätthålla sitt självbestämmande, anpassning efter den enskilda individen, liksom delaktighet i beslut och insatser och förstås ett gott bemötande av den äldre och närstående. Dessutom innebär det rätten till trygghet och meningsfullhet.
Det är viktigt att det lokala värdegrundsarbetet blir konkret och att frågor om bemötande och förhållningssätt blir en naturlig del i det vardagliga arbetet. I sammanhanget är det mycket viktigt att lyfta fram chefens centrala roll när det gäller att utveckla den etiska dimensionen i omsorgsarbetet.
Utredningen anser att lokala värdighetsgarantier bör införas i äldreomsorgen som ska kunna tillämpas av både kommunala och privata utförare. För Stockholms stad vidkommande har detta hörsammats. Redan i stadens budget för 2008 fanns ett uppdrag till äldrenämnden att följa regeringens arbete med en värdighetsgaranti inom äldreomsorgen. I majoritetens förslag till budget för 2009 går vi vidare med värdegrundsarbetet och uppdrar åt äldrenämnden att utarbeta en stadsgemensam värdegrund för äldreomsorgen.
Utredningen föreslår att en ny lag införs som ger kommunerna befogenhet att ge ersättning till en enskild person om kommunen inte har verkställt ett beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen inom skälig tid, eller om kommunen inte kunnat ge en enskild person det bistånd som socialnämnden garanterat. Till skillnad från äldreförvaltningen välkomnar vi en sådan lag då den skulle klargöra vilken service medborgaren kan förvänta sig av kommunen samt ge goda incitament för kommunen att åtgärda eventuella brister som uppkommer. Den nya lagstiftningen kan också komma att påverka kommuner till ett mer kund- och brukarinriktat synsätt, något som vi ser som mycket positivt.
Redan idag finns ett system med sanktionsavgifter vid dröjsmål med verkställighet. Den sanktionsavgift som fastställs tillfaller dock staten. Den person som drabbats har således inte någon rätt att med stöd av dessa bestämmelser få ersättning, vare sig ekonomisk eller på annat sätt.
Den nya lag som föreslås innebär inte någon skyldighet för kommunerna att lämna ersättning, utan endast en befogenhet. Om och när, i vilken omfattning och på vilket sätt ersättning ska kunna utgå måste kommunen själv ta ställning till. Den ersättning som utges kan avse ekonomisk ersättning, men även annan form av kompensation såsom exempelvis nedsättning av avgiften för den aktuella tjänsten eller erbjudande om extra stöd eller hjälp utan särskild avgift. Vi vill dock understryka att det vid tillämpningen är viktigt att beakta likställighetsprincipen som innebär att kommunen måste behandla alla sina medlemmar lika.
Reservation
Mot beslutet reserverar sig ledamöterna Berit Kruse m fl (s), Margareta Johansson (v) och Eivor Karlsson (mp) med hänvisning till sitt gemensamma yrkande:
att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag till beslut samt
att därutöver anföra följande
Vi instämmer med KPR i att det är anmärkningsvärt och lite sorgligt att det har ansetts nödvändigt att utreda och föreslå en särskild lagstiftning för att Sveriges äldre invånare ska få en värdig behandling när de behöver samhällets stöd och omsorg. Det är knappast möjligt att lagstiftningsvägen kommendera fram en viss människosyn eller önskvärda attityder till äldre och åldrande.
Vi håller med förvaltningen att grundförutsättningarna för att bedriva en god äldreomsorg är bemanning och resurser och att det är synd att utredningen inte tar upp detta. En annan grundförutsättning är också att staden behåller sin kontroll över äldreomsorgen och inte planlöst privatiserar all verksamhet utan att ha tillräcklig kontroll och insyn över den privatiserade verksamheten. Oavsett kommunal eller privat bedriven äldreomsorg ska äldre kunna känna sig trygga med att verksamheten håller en hög kvalitet och har tillräckliga resurser för att bedriva en god verksamhet. Så är tyvärr inte fallet idag.
Vi tycker att förslaget om ett nationellt instrument för biståndsbedömningen för att uppnå likvärdiga bedömningar över landet, oberoende av kommuners och nämnders ekonomiska situation, är mycket bra.
I likhet med äldreförvaltningen och KPR är vi mycket tveksamma till lagstiftning om skadeståndsliknande ersättning till enskilda personer. De resurser som finns anser vi ska användas till att bedriva en god verksamhet!
Föreligger ärende dnr: 119-185/2008
Yrkande Ordföranden Ewa Samuelsson (kd) yrkar gemensamt med ledamöterna Olle Andretzky m fl (m) och Helen Jäderlund Eckardt (fp) bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Äldrenämnden beslutar att som sitt svar på remissen överlämna detta tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen
Särskilt uttalande
Ordföranden Ewa Samuelsson (kd), ledamöterna Olle Andretzky m fl (m) och Helen Jäderlund Eckardt (fp) anmäler ett särskilt uttalande:
Revisionskontorets granskning visar en god fysisk omvårdnad, men en generell brist på social stimulans och sociala aktiviteter inom vård- och omsorgsboendena för äldre. I revisionsrapporten granskas totalt sex vård- och omsorgsboenden. Det är utifrån ett sådant begränsat underlag svårt att dra några långtgående slutsatser, men granskningen visar ändå på några viktiga och prioriterade utvecklingsområden.
Av rapporten framgår att de intervjuade äldreomsorgscheferna och flertalet enhetschefer framhåller att en gemensam värdegrund med etiska riktlinjer skulle vara ett stöd i verksamheten. De anser också att en sådan värdegrund med fördel kan vara stadsövergripande. Även de intervjuade personalgrupperna anser att detta behövs. Vi instämmer i det angelägna med att arbeta fram en stadsgemensam värdegrund för äldreomsorgen och redan i majoritetens förslag till budget för 2009 finns ett sådant uppdrag till äldrenämnden. Arbetet kommer att ske parallellt med ett eventuellt beslut om en nationell värdegrund.
Revisionskontoret konstaterar också att det i budget 2008 finns två verksamhetsmål angivna som berör livskvalitet för äldre i vård- och omsorgsboenden. Enligt kontoret ger dessa mål inte tillräcklig vägledning för verksamheten. Vi delar revisionskontorets syn på vikten av ett meningsfullt innehåll i vardagen. För majoriteten är det ett prioriterat mål att äldreomsorgen ska kunna ge äldre bättre förutsättningar för ett så självständigt och innehållsrikt liv som möjligt. I förslaget till budget för 2009 har både indikatorer och aktiviteter förtydligats beträffande det sociala innehållet. Vi ser det som väsentligt att de individuella genomförandeplanerna upprättas tillsammans med den enskilde och att där även regleras vardagens innehåll och aktiviteter. I majoritetens förslag till budget för 2009 ställs även krav på att alla boenden ska ha en plan för sociala aktiviteter. Utöver detta fortsätter satsningen på äldres mat genom att kostprojektet permanentas och att alla stadsdelar under sommaren ska erbjuda dagsutflykter för äldre.
I budget 2008-2010 fick äldrenämnden i uppdrag att utveckla kulturinsatserna inom äldreomsorgen. Målet är att de äldre ska få glädje och stimulans i sin vardag och att medvetandegöra personalen om kulturens betydelse för välbefinnandet samt att utveckla personalens arbetsmetodik så att kulturen blir ett naturligt inslag i det dagliga arbetet. Under 2009 fortsätter projektet och tillförs ytterligare medel för att även inkludera äldres idrottande och friskvård.
Det är med andra ord mycket på gång för att förbättra livskvaliteten för äldre i Stockholms stad. Mycket återstår också att göra. Det är därför viktigt att alla berörda tar till sig kritiken och upprättar en plan med konkreta förslag till åtgärder för att avhjälpa de brister som kommer i dagen.
Vi instämmer till fullo med KPR:s yttrande och vi är tyvärr inte heller förvånade över iakttagelserna i denna revisionsrapport. Vi undrar hur illa läget ska behöva bli innan äldreborgarrådet och den borgerliga majoriteten reagerar. Gång på gång kommer rapporter om bristerna inom äldreomsorgen och som Revisionskontoret påpekar så finns det ”ett gap mellan de politiska ambitionerna och verkligheten för de äldre på stadens vård- och omsorgsboenden”.
Även äldreförvaltningen skriver att den liksom revisionskontoret ser att vissa brister inom äldreomsorgen konstateras fortlöpande utan att det sker någon påtaglig förändring. Att förvaltningen sedan skriver att återkommande brister nu ska synliggöras kontinuerligt i nämndens årliga verksamhets- och kvalitetsredovisning och att incitamenten för förbättring därmed förväntas öka anser vi tyder på en alldeles för låg ambitionsnivå.
Precis som KPR påpekar så kan en bättre livskvalitet för de äldre i stadens omsorg endast kan åstadkommas om staden anvisar mer resurser. För utevistelser, trevliga måltider, personliga pratstunder och social samvaro med kultur och underhållning krävs framför allt mer personal. Äldreomsorgen måste helt enkelt få en betydligt större del av budgeten.
Föreligger ärende dnr: 111-232/2008
Promemorian läggs till handlingarna.
De flesta av servicehusen är byggda på 1980-talet. De byggdes efter dåtidens normer för tillgänglighet, men med tiden har normerna ändrats vilket gör att de flesta servicehusen idag behöver en uppdatering. En tillgänglighetsanpassning har påbörjats, Micasas mål är att till år 2010 ha hunnit med de flesta sådana åtgärder.
De flesta av servicehusen har också ett stort eftersatt underhållsbehov. Bland annat behöver hissarna moderniseras och handikappanpassas, ventilationsutrustningen är uttjänt och en modernisering skulle, förutom att förbättra inomhusklimatet, även spara energi. Några har också behov av stambyte inom en nära framtid. För att få till stånd ett synbart ”äldrelyft” och för att leva upp till målsättningen att tillhandahålla välskötta och trygga bostäder för äldre kommer staden nu att göra en miljardsatsning för att under en tioårsperiod förbättra boendestandarden för äldre. I detta ”äldrelyft” inkluderas, förutom stadens vård- och omsorgsboende, även servicehusen.
Boendet blir mer centralt ju äldre man är. Man vistas mer i sin bostad och hemmet står för trygghet och kontinuitet i tillvaron. Den känslan ska också finnas om man bor på ett servicehus. Fastigheterna ska vara både funktionella och fräscha och tillgodose de äldres och personalens behov.
"Äldrelyftet" är en efterlängtad och välbehövlig satsning på den fysiska boendemiljön. Inte sedan de stora utbyggnaderna av äldreomsorgen under 1970- och 80-talen har något liknande gjorts för att höja kvaliteten på äldres boende.
Föreligger ärende dnr: 105-248/2008
Äldrenämnden föreslår kommunstyrelsen utfärda riktlinjer för GSM-lösningar för trygghetstelefoni
Föreligger ärende dnr: 307-219/2008
Äldrenämnden lägger redovisningen till handlingarna.
Föreligger ärende dnr: 304-230/2008
Äldrenämnden lägger anmälan till handlingarna.
Föreligger ärende dnr: 115-9/2008
Föreligger ärende dnr: 105-236/2008
Äldrenämnden godkänner stadsdelsnämndernas rapportering av ej verkställda beslut, kvartal 2 2008.
Äldrenämnden överlämnar stadsdelsnämndernas rapportering av ej verkställda beslut till kommunfullmäktige.
Vi konstaterar att antal beslut som inte verkställts inom tre månader dessvärre har ökat något jämfört med föregående kvartal.
Vi anser att det i samband med rapporteringen av ej verkställda beslut enligt 4 kap I § socialtjänstlagen är önskvärt och viktigt att en redovisning följer över antalet överklaganden som en brukare har gjort till Länsrätten då biståndsbedömningen anses ha skett på felaktiga grunder. Det är också viktigt att veta hur många brukare som har fått sina överklaganden beviljade. Denna statistik ger en viktig indikation på hur brukarna upplever biståndsbedömningen ute i stadsdelsnämnderna och visar också oss politiker om förändringar behöver ske inom biståndsbedömningen.
Enligt rapporteringen framkommer att äldre väljer att vänta på ”rätt boende” i stället för att acceptera ett annat alternativ. Den fråga som då uppstår och som det vore mycket intressant att få veta mera om, är vad som gör att man väljer att vänta? Är det kvaliteter som kan vara vägledande för andra boenden i sitt utvecklingsarbete. Detta är kanske faktorer som redan är kända men inte sammanställda. Om inte så kan det vara en viktig faktor att ta reda på och sammanställa när det gäller utveckling av våra boenden för äldre.
Anmälan läggs till handlingarna.
Anmäls äldrenämndens handikappråd protokoll 8/2008-09-09, vilket justerats 2008-09-10.
Anmäls kommunstyrelsens pensionärsråd protokoll 8/2008-09-09, vilket justerats 2008-09-10.
Föreligger ärende dnr: 105-188/2008
Äldrenämnden föreslår kommunstyrelsen överlämna rapporten för 2006 och 2007 till kommunfullmäktige
Äldrenämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att uppföljningar enligt kommunfullmäktiges beslutade uppföljningsmodell ska ha inkommit till äldreförvaltningen senast 15 december respektive år.
Genomförda uppföljningar visar i stort på fungerande verksamheter med god omsorg och gott bemötande. Inom vård- och omsorgsboendena bedrivs en god hälso- och sjukvård. De brister som framkommer inom vård- och omsorgsboendena är dokumentation, namnskyltar på personalen, genomförandeplaner och kompetensutvecklingsplaner, valmöjlighet av två varmrätter respektive tidpunkt för måltiderna samt riskbedömning främst avseende nutrition. Bristerna inom hemtjänsten avser främst rutiner för hantering av egna medel, delegering från primärvården och den sociala dokumentationen samt rutiner för hantering av nycklar, synpunkter och klagomål hos några enheter.
Dessvärre har uppföljningar av samtliga enheter som ingår i kommunfullmäktiges uppföljningsmodell inte inkommit till äldreförvaltningen. Utan ett komplett material är det svårt att göra jämförelser, se mönster och tendenser samt att dra några säkra slutsatser. Ett behov finns därför att förtydliga kravet på årlig uppföljning av samtliga enheter.
Genom att på stadsdelsnämndsnivå upprätta en årlig uppföljningsplan ökar förutsättningarna att samtliga enheter följs upp regelbundet. Vi ser positivt på att uppföljningarna från och med 2009 ska ha inkommit till äldreförvaltningen senast 15 december respektive år, på så sätt ökar både tydligheten och trycket på att alla kommer in med sina redovisningar i tid. Vi välkomnar också utvecklingsarbetet mot en webbaserad uppföljning. Det förenklar rapporteringen och ökar förutsättningarna för att uppföljningsresultatet på enhetsnivå blir tillgängligt för brukare och deras anhöriga. Framtida uppföljningsredovisningar bör också, när de sammanfaller i tid, kompletteras med brukarens upplevelse av verksamheten.
att godkänna förvaltningens förslag till beslut samt
Vi instämmer med KPR om att det är svårt att dra säkra slutsatser utifrån denna omfattande men ofullständiga rapport. Samtliga berörda enheter har inte lämnat in rapporter. Vi vill därför understryka äldreförvaltningens förslag (s 9) om att ”förtydliga kravet på årlig uppföljning av samtliga enheter”.
Först när så blir fallet och när stadsdelsnämnderna utför sina uppföljningar på samma sätt blir det möjligt att se mönster och tendenser i ett jämförande perspektiv.
Vi håller också med KPR om att uppföljningen måste kompletteras med brukarundersökningar för att få in de äldres erfarenheter och upplevelser av kvalitet och servicenivå.
ü Muntlig information om äldreomsorgsstatistik – utgår och återkommer vid oktobersammanträdet.
ü Inbjudan till Äldreomsorgsdagarna den 5-6 november 2008 Program: http://www.fortbild.se/pdfkatalog/6868.pdf
§ Nämnden medger en deltagare per parti, vilka anmäler resp. seminarieönskemål till nämndsekreteraren
ü Öppna jämförelser
ü Information om samarbete för webbutveckling av ”Vårdguiden”.
ü Information om samtal med elever från årskurs 2 vid Tensta gymnasium om idéer för IT-utveckling inom äldreomsorgen.
ü Nämnden diskuterar turerna kring äldreboendet Vintertullen, vidtagna åtgärder, behovet av kontinuerlig uppföljning av alla verksamheter, referenser till vad som är ”ett bra jobb” bl a genom dokumentation av olika utförares erfarenheter. Nämnden önskar få Länsstyrelsens rapport, stadsdelsnämndens tjänsteutlåtande och protokollsutdrag för kännedom.
ü Vid behandling av ärende § 13 – utifrån ett särskilt uttalande från ledamöterna Berit Kruse m fl (s), Margareta Johansson (v) och Eivor Karlsson (mp) – beslutar äldrenämnden att uppdra åt förvaltningen att i samband med rapportering av ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen fortlöpande, till nämnden, lämna en redovisning av antal överklaganden som gjorts till Länsrätten, och hur många brukare som har fått dessa beviljade.