Din position: Hem > Stockholms stad > Farsta stadsdelsnämnd > Sammanträde 2011-02-17
Beslut
1. Stadsdelsnämnden godkänner årsredovisning och bokslut för 2010.
2. Stadsdelsnämnden överlämnar årsredovisning med bokslut till kommunstyrelsen.
3. Stadsdelsnämnden hemställer hos kommunstyrelsen om ombudgetering av medel för strandpromenaden Drevviken om 2,2 mnkr.
4. Omedelbar justering.
Ärendet
Farsta stadsdelsförvaltning har i stort uppnått årets mål för nämnden. Utifrån detta bedömer förvaltningen att årets måluppfyllelse bidrar till att kommunfullmäktiges inriktningsmål och Vision-2030 uppnås.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2011-02-14.
Dnr 1.2.1-33/2011
Förslag till beslut
Ordförande Birgitta Holm (m) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Beslutsgång
Nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag.
Gunnar Sandell m fl (s) anmälde ett särskilt uttalande. I detta instämde Inger Stark (v).
Mariana Moreira Duarte m fl (mp) anmälde ett särskilt uttalande.
Särskilt uttalande
Gunnar Sandell m fl (s) och Inger Stark (v)
Verksamheten år 2010 skulle blivit väsentligt bättre för invånarna och för medarbetarna om nämnden beslutat enligt oppositionens budgetförslag den 17 december 2009.
Då beslutades enligt majoritetens förslag. Den gjorde även ett särskilt uttalande med ett antal specifika områden som de skulle ytterligare utveckla under 2010. Vi har inte sett något av detta förverkligas. En del har blivit tvärt om t ex biblioteket och Tuben!
Så kan det bli – det är bra att ha ambitioner. Allvarligare är att kf:s mål för barngrupperna i förskolan inte har uppfyllts. Allvarligare är att äldres behov av stöd och service har blivit sämre tillgodosedda. Allvarligt är att miljöaktiviteterna har minskat och målen inte har uppnåtts. Allvarligare är att arbetslösheten har ökat, trots jobbtorgen. Allvarligare är att ungdomarnas fritidsverksamhet har rustats ner. Allvarligare är att de flesta måltidsverksamheter har försämrats. Allvarligare är de återkommande, kvarstående anmärkningarna på upphandlad verksamhet. Allvarligare är avsaknaden av en kvalitétsstrategi och mätning. Allvarligare är den ideologiska konkurrensutsättningen och den för brukarna svåra valmöjligheten. Allvarligare är att det är stora avvikelser mellan budget och bokslut. Allvarligare är att överskottet på flera miljoner inte använts till förskoleverksamheten så att kf:s mål kunde uppnås.
Nu vill vi se framåt och hoppas att det ska gå att komma överens om viktiga åtgärder för att förbättra vardagen för invånarna i Farsta-området!
Mariana Moreira Duarte m fl (mp)
Vi är glada att arbetet med att minska sjukfrånvaron är framgångsrikt och att stadsdelen utmärker sig med en bra missbruksvård.
Det finns annat som vi inte är nöjda med. Förskoleverksamheten redovisar ett överskott på 9,2 mkr samtidigt som barngrupperna haft överintag i 40 % av grupperna för småbarn och 31 % av syskongrupperna. Det är inte acceptabelt.
Det är heller inte acceptabelt att vissa av de redan lågt satta målen på miljöområdet inte uppfylls.
Det är problematiskt att förvaltningen satsat på måltidssituationen för de äldre och att en stor upphandling om matlådor gjorts, men att nöjdheten med maten gått ner. Vi önskar se bättring på det området under 2011.
1. Farsta stadsdelsnämnd godkänner för sin del förslaget till idrottsprofilering i Farsta stadsdelsområde enligt uppdrag från kommunfullmäktige inom ramen för visionen för Söderort 2030, och överlämnar det till kommunfullmäktige.
2. Förvaltningen ges i uppdrag att återkomma med konkreta förslag till genomförande.
Inom ramen för kommunfullmäktiges Vision för söderort 2030 har Farsta stadsdelsförvaltning, utbildningsförvaltningen och idrottsförvaltningen gemensamt tagit fram ett underlag för idrottsprofilering inom stadsdelsnämndens och idrottsnämndens verksamheter och utbildningsnämndens skolor inom stadsdelsområdet. Syftet är att Farsta ska utgöra ett nav för idrott och hälsa i hela staden.
Ärendet bordlades i alla tre berörda nämnder i december 2010. Vid förnyad behandling januari 2011 återremitterades ärendet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2011-01-27.
Dnr 1.2.1-572/2010
Ordförande Birgitta Holm m fl (m) och Vladan Boškovic (fp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Gunnar Sandell m fl (s) föreslog att nämnden delvis skulle besluta enligt förvaltningens förslag och lade därutöver fram en egen text. I detta instämde Inger Stark (v).
Mötet ajournerades en stund.
Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden hade antagit hennes förslag.
Reservation
1. Farsta Stadsdelsnämnd godkänner till del tjänsteutlåtandet och överlämnar det till fullmäktige
2. Förvaltningarna får i uppdrag att återkomma med konkreta förslag
3. samt anför därutöver följande
Vi saknar tydliga mål, dessa ska vara mätbara och tiden när de ska uppnås ska anges. Vi saknar också redovisning av vilka medel som krävs för programarbetet och genomförandet och varifrån dessa ska tas. Detta är en långsiktig, uthållig satsning, varför engagemang och finansiering är avgörande för framgång. Vi delar uppfattningen att det behövs en styrgrupp med representanter för Stadsdelsnämnden, Utbildningsnämnden, Idrottsnämnden, Kulturnämnden samt Kommunstyrelsen och Stockholms läns landsting för folkhälsoutvecklingen. Farsta-området ska bli en förebild i Stockholm för livskvalité, för idrott, kultur och hälsa.
Utbildning är en viktig motor för att få till stånd utveckling och tillväxt i ett samhälle. Vi saknar i utlåtandet den viktiga kopplingen mellan utveckling, attraktivt område, idrott, hälsa och kultur. Vår uppfattning är att detta hänger ihop, satsningar måste ske inom alla områdena samordnat.
Farsta kan bli ett tydligare profilerat stadsdelsområde för idrott, hälsa, kultur då det finns goda möjligheter till hälsoförbättringar genom sport och friluftsliv samt för ökad livskvalité och hälsa genom kultur. En viktig grund är möjligheter till breddidrott och spontanidrott. Vi ser satsningar på strandpromenaderna längs våra sjöar så att alla kan använda dessa stora delar av dygnet. Ungdomar t ex från Farsta gymnasium kan involveras i arbetet med att sprida kunskap om de möjligheterna till rekreation, hälsa och kultur samt idrottsupplevelser som finns i vårt område och i hela Söderort.
Kulturen och konsten är med och formar en stark identitet i våra stadsdelar. Det finns stora möjligheter att bygga vidare på de kulturella miljöer som finns. Det bidrar till att öka de boendes stolthet över sitt område och lockar många till besök, boende och verksamhet i området.
Vi anser att denna satsning bör ligga inom ramen för den snabbast växande ”industrin” nämligen besöksnäringen samt de kreativa näringarna och det sociala entreprenörskapet. Därför ska det också kopplas till ett ben som saknas: att arbeta med entreprenörsbiten, besöksnäringen samt hur näringslivet (allt från sociala entreprenörer till rent kommersiella intressenter) skall lockas att etablera sin verksamhet inom stadsdelsområdet. Farsta SDN:s nya näringslivsråd bör intressera sig för denna satsning.
I utlåtandet finns redovisat ett antal olika utvecklingsområden. Vi vill särskilt understryka följande:
Informationen behöver förbättras om t ex skidspår i Ågesta friluftsområde och Rågsveds friområde.
Vi vill utveckla Högdalstopparna till ett spännande och tillgängligt natur- och rekreationsområde. Naturen är en av Söderorts största tillgångar, här finns grönområden, naturreservat och vackra sjöar. Nämnden har länge framfört förslag om att utveckla Ekopark Syd där Svedmyraskogen, Majroskogen, Högdalstopparna, stränderna kring Magelungen och Rågsveds friområde bildar ett sammanhängande grönstråk som fortsätter mot Hanvedenkilen.
Fler möjlighet är friluftsprofilering med Nackareservatet och Flatens naturreservat, med sjöarna Magelungen och Drevviken. Genom bättre tvärförbindelser med Spårväg Syd blir det möjligt att stärka sambanden mellan Skarpnäck, Högdalen och Farsta samt att utnyttja hela Söderorts möjligheter för kultur, idrott och friluftsliv.
Ett idrotts- och föreningsliv som stärker hembygdskänslan är andra tillgångar. För utveckling av dessa krävs resurser t ex ledarutveckling och lokaler. Detta har även stadsledningskontoret skrivit om i beredningen av kf - ärendet. Farsta Gårdsområdet är en av våra många resurser för detta.
Vi vill ha en ny fullstor idrottshall vid Hökarängsskolan.
Vi vill bevara Gubbängsfältet som ett öppet fält för många olika aktiviteter t ex Ekens Cup, hundskola, spontanidrott, promenader, skidåkning, grillkvällar. Vi vill inte ha fler fasta installationer på fältet. Gubbängshallen kan gärna utvidgas men då på längden, inte bredden det inkräktar på fältets fria, öppna ytor!
Vi vill även påpeka vikten av äldres motionsmöjligheter, för ökad livskvalité och hälsa. Det finns starka önskemål, bl a i nämndens pensionärsråd, om boulebanor i Farsta sim - och idrottshall som snart ska renoveras.
Vi ser positivt på förslaget om idrottsprofilering för stadsdelen Farsta. Dock vill vi påpeka att profilen bör utformas så att barn och unga i stadsdelen som inte är intresserade av tävlings- och prestationsbaserad idrott ges möjlighet att röra på sig utan att jämföra sig med andra.
För många unga som inte är ”duktiga” på idrott kan kollektiva ofrivilliga idrottsaktiviteter i skolor och förskolor upplevas kränkande och ge försämrad självkänsla och sämre självförtroende. Alla barn och ungdomar måste få möjlighet att motionera utifrån sina egna förutsättningar.
Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att bereda medborgarförslaget från Lars Arenander.
Lars Arenander har lämnat in ett medborgarförslag om att anlägga en vikingaby nära Farsta Gård och Farsta idrottsplats. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att bereda förslaget.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2011-02-17.
Dnr 1.2.4-42/2011
1. Farsta stadsdelsnämnd uppdrar åt förvaltningen att hos SISAB beställa förslagshandlingar och en offert med fast pris för en förskola med tre avdelningar i kvarteret Juryn i Tallkrogen.
2. Omedelbar justering.
Efterfrågan på förskoleplatser är mycket stor i Tallkrogen/ Svedmyra och förväntas öka med anledning av planerad nybyggnation av bostäder inom området. Förvaltningen har därför i samråd med Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) undersökt möjligheterna att bygga en ny förskola i Tallkrogen. SISAB har begärt markanvisning och har tilldelats en tomt i kvarteret Juryn mittemot Tallkrogens skola.
Nämnden föreslås ge förvaltningen i uppdrag att hos SISAB beställa förslagshandlingar och en offert med fast pris för en förskola med tre avdelningar som kan uppföras med fabriksbyggda moduler.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2011-01-26.
Dnr 2.6-38/2011
Mariana Moreira Duarte m fl (mp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag och lade därutöver fram en egen text. I detta instämde Inger Stark (v)
Mariana Moreira Duarte m fl (mp) och Inger Stark (v)
- Farsta stadsdelsnämnd uppdrar åt förvaltningen att hos SISAB beställa förslagshandlingar och en offert med fast pris för en förskola med tre avdelningar i kvarteret Juryn i Tallkrogen
- SDN jobbar aktivt för att möjligheten att uppvärmningen av all framtida byggnation och tillfälliga moduler som skall upprättas inom Farsta stadsdelsområde skall ske med fjärrvärme
- SDN skall uppdra åt förvaltningen att utreda stadsdelens långsiktiga behov kring förskoleplatser
- Omedelbar justering
Stadsdelsnämnden utser följande personer att representera nämnden i Farsta näringslivsråd: Lars Jilmstad (m), ordförande i rådet, Vladan Boškovic (fp), Tobias Gillberg (c), Karin Lekberg (s), Coura Mbaye (mp) och Inger Stark (v). Nämnden ändrar därmed sitt beslut den 16 december 2010 att nämndens ordförande är ordförande i näringslivsrådet och att endast ordinarie ledamöter kan ingå i rådet.
Vid sitt sammmanträde den 16 december 2010 uppdrog stadsdelsnämnden åt förvaltningen att under våren 2011 inrätta ett forum för det lokala näringslivet, kallat Farsta näringslivsråd. Det bestämdes att nämnden ska representeras av partiernas gruppledare eller andra ordinarie ledamöter.
Nämnden har därefter, vid sammanträdet den 20 januari 2011, bestämt att nämndens representanter i rådet ska utses genom ett formellt beslut. Nämnden uttryckte samtidigt sin vilja att även ersättare i nämnden ska kunna ingå i rådet.
Förvaltningen föreslår att nämnden utser ovan nämnda personer att representera nämnden i Farsta näringslivsråd.
Dnr 1.2.5-575/2010
Stadsdelsnämnden godkänner redovisningen av åtgärdsplanen för Farsta Västra Hemtjänst.
I enlighet med beslut i kommunfullmäktige genomförde förvaltningen den 7 oktober 2010 en verksamhetsuppföljning av Farsta Västra Hemtjänst, vilken redovisades för nämnden den 23 november 2010. Syftet var att få kunskap om styrkor, svagheter och angelägna förbättringsområden. Efter genomförd uppföljning begärde nämnden in en åtgärdsplan. Planen beskriver vad som ska åtgärdas vid samtliga utvecklingsområden.
Farsta Västra Hemtjänst har lämnat in åtgärdsplan. Förvaltningen bedömer att de konstaterande bristerna kommer att kunna åtgärdas och föreslår att stadsdelsnämnden godkänner den inlämnade åtgärdsplanen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2011-01-19.
Dnr 1.2.1-37/2011
Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens redovisning av uppföljningen av Farsta Norra Hemtjänst.
Alla utförare av hemtjänst följs upp årligen. I detta tjänsteutlåtande redovisas förvaltningens uppföljning av Farsta Norra Hemtjänst. Enheten präglas av trygghet, omtanke och inflytande. Verksamheten har en ny enhetschef sedan våren 2010. Visst förbättringsarbete krävs för att enheten ska leva upp till samtliga krav som ställs. På förvaltningens begäran har utföraren lämnat in en åtgärdsplan som beskriver hur de konstaterade bristerna ska avhjälpas. Förvaltningen bedömer att planen är tillräcklig för att säkerställa att bristerna åtgärdas.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2011-01-31.
Dnr 1.2.1-580/2010
Det är mycket bra att dessa uppföljningar sker och redovisas till nämnden.
Vi har dock noterat att många utförare har kvarstående avvikelser från tidigare uppföljningar. Detta är inte acceptabelt. Vi vill veta vad majoriteten och förvaltningen har för avsikt att göra åt detta.
Vi kräver att det i avtalen skrivs in tydliga paragrafer om att det kan sägas upp vid konstaterade brister t ex i uppföljningarna, i vården, i säkerheten.
Vi är också angelägna om att metoderna utvecklas. Vi anser att förvaltningen bör ta fram ett underlag för en diskussion om kvalitetspunkter som går att följa upp. Dessa ska sedan ingå i upphandlingsunderlagen och avtalen så att det blir möjligt att säga upp utförare som inte sköter verksamheten enligt avtalet alternativt byta ansvarig chef.
Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens redovisning av uppföljningen av Farsta Södra Hemtjänst.
Alla utförare av hemtjänst följs upp årligen. I detta tjänsteutlåtande redovisas förvaltningens uppföljning av Farsta Södra Hemtjänst. Personalgruppen är stabil och en stor del av personalen har arbetat flera år på enheten. Det finns personal som är specialutbildad inom demens. Ett visst förbättringsarbete krävs för att enheten ska leva upp till samtliga krav som ställs. På förvaltningens begäran har utföraren lämnat in en åtgärdsplan som beskriver hur de konstaterade bristerna ska avhjälpas. Förvaltningen bedömer att planen är tillräcklig för att säkerställa att bristerna åtgärdas.
Dnr 1.2.1-218/2010
Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens redovisning av uppföljningen av Farsta Östra Hemtjänst.
Alla utförare av hemtjänst följs upp årligen. I detta tjänsteutlåtande redovisas förvaltningens uppföljning av Farsta Östra Hemtjänst. Personalen är organiserad i områdesindelade team för att öka kontinuiteten hos brukarna. Inom vissa delar av verksamheten krävs ett utvecklings- och förbättringsarbete för att enheten ska leva upp till samtliga krav som ställs. På förvaltningens begäran har utföraren lämnat in en åtgärdsplan som beskriver hur de konstaterade bristerna ska avhjälpas. Förvaltningen bedömer att planen är tillräcklig för att säkerställa att bristerna åtgärdas.
Dnr 1.2.1-220/2010
Stadsdelsnämnden godkänner redovisningen av brukarundersökningen inom hemtjänsten 2010.
Markör Marknad och Kommunikation AB har på uppdrag av äldrenämnden genomfört en brukarundersökning inom stadens hemtjänst. Resultaten visar, liksom tidigare år, att en stor del av kunderna är nöjda, känner sig trygga och upplever ett bra bemötande från personalen.
Under våren kommer resultaten att analyseras på enhetsnivå. Åtgärdsplaner ska tas fram där fokus läggs på fördjupade studier inom de områden som identifieras som förbättringsområden. Arbetet ska följas upp i årsredovisningen 2011.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2011-01-24.
Dnr 1.2.1-40/2011
Stadsdelsnämnden godkänner redovisningen av brukarundersökningen inom stadens vård- och omsorgsboenden 2010.
Markör Marknad och Kommunikation AB har på uppdrag av stadsledningskontoret genomfört en brukarundersökning vid stadens vård- och omsorgsboenden. Resultaten visar, liksom tidigare år, att en stor del av de boende är nöjda, känner sig trygga och upplever ett bra bemötande från personalen.
Dnr 1.2.1-39/2011
1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens förslag till åtgärd med anledning av äldreomsorgsinspektörernas granskning av korttidsvård för äldre i sydöstra Stockholm.
2. Nämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till äldrenämnden för kännedom.
Stockholms stads äldreomsorgsinspektörer har granskat korttidsvården för äldre i stadsdelsområdena Farsta, Skarpnäck och Enskede-Årsta-Vantör. Äldrenämnden har överlämnat ärendet till Farsta stadsdelsnämnd för ställningstagande.
Farsta har korttidsvård inom Postiljonens vård- och omsorgsboende som drivs på entreprenad av Attendo Care. Granskningen visar att personalen har ett respektfullt bemötande, ett pedagogiskt arbetssätt och att det erbjuds många gemensamma aktiviteter. Verksamheternas behov av förbättringsåtgärder gäller personalkontinuitet, handledning och dokumentation. Förvaltningen kommer att följa upp verksamheten under februari 2011.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2011-01-25.
Dnr 1.6-35/2011
Stadsdelsnämnden godkänner patientsäkerhetsberättelsen 2011 för äldreomsorgens vård- och omsorgsboenden
En ny lag, Patientsäkerhetslagen, började gälla 1 januari 2011. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården genom att tydliggöra vårdgivarens ansvar för att minska antalet vårdskador. Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivare dokumentera hur det organisatoriska ansvaret är fördelat inom verksamheten.
Vårdgivaren ska senast 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. I den ska framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående år, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har uppnåtts. Eftersom 2011 är första året innehåller patientsäkerhetsberättelsen för 2011 endast en beskrivning av ansvarsfördelningen.
Förvaltningen ska ytterligare betona vikten av att hälso- och sjukvårdspersonal arbetar efter de lokala riktlinjer som finns. Förvaltningen ska också arbeta med att ta fram uppföljningsbara mål för varje område för att kunna påvisa de resultat som uppnåtts.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2011-01-14.
Dnr 1.2.1-46/2011
Stadsdelsnämnden godkänner patientsäkerhetsberättelsen 2011 för Lingberga gruppbostad.
En ny lag, Patientsäkerhetslagen, började gälla 1 januari 2011. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården genom att tydliggöra vårdgivarens ansvar för att minska antalet vårdskador. Enligt lagen ska vårdgivare dokumentera hur det organisatoriska ansvaret är fördelat inom verksamheten.
Vårdgivaren ska senast 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. I den ska framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående år, vilka åtgärder som vidtagits för att öka säkerheten och vilka resultat som har uppnåtts.
Ansvariga för Lingberga gruppbostad, som drivs av Carema Orchidén AB, kommer att fortsätta arbetet med att säkerställa patientsäkerheten inom de beskrivna områdena. Verksamheten ska också ta fram uppföljningsbara mål för att kunna utvärdera verksamheten inför nästa års patientsäkerhetsberättelse.
Dnr 1.2.1-47/2011
Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
I budget 2009 för Stockholms stad angav kommunfullmäktige att idrottsnämnden skulle arbeta fram ett förslag till långsiktig plan för stadens idrottsverksamhet. Stadsövergripande styrdokument med relevans för stadens idrottssatsningar är också Vision 2030. Idrottsnämnden har utarbetat ett förslag till långsiktig plan för stadens idrottsverksamhet. Planen tar i första hand sikte på de närmaste tio årens satsningar och behov, men ska även utgöra en grund för fortsatt inriktning.
Förvaltningen ser positivt på idrottsnämndens långsiktiga plan och lyfter fram ett antal utvecklingsområden inom Farsta stadsdelsområde.
Dnr 1.5.1-546/2010
2. samt anför därutöver följande
1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Stadsledningskontoret föreslår en IT-strategi för bättre lärande som ett svar på att förskolor och skolor i världsklass kräver modern infrastruktur, hög tillgänglighet och hög digital kompetens.
Förvaltningen ställer sig positiv till stadsledningskontorets förslag och konstaterar att det förutsätter omfattande investeringar i nätuppkopplingar, utrustning och kompetensutveckling.
Dnr 1.5.1-622/2010
Arne Fredholm (m) och Eva Gustafson (s) anmälde jäv och lämnade sammanträdet medan ärendet behandlades.
För Stockholms kommun finns Allmänna lokala ordningsföreskrifter som bland annat omfattar ordningsregler för offentliga strandbad och bassängbad. Föreskrifterna behöver revideras och kompletteras eftersom fem nya strandbad har tillkommit och två av de befintliga strandbaden inte omfattats av föreskrifterna. Även benämningen av vissa bad behöver förtydligas. För Farstas del betyder det att Sköndals bassängbad kommer att omfattas av reviderade föreskrifter. Förvaltningen föreslår att badet ska benämnas Sköndals bassängbad för funktionsnedsatta.
Dnr 1.5.1-15/2011
Runsätra ängs samfällighetsförening består av 51 fastigheter och 47 av dessa ligger inom stadsdelen Larsboda. Resterande fyra fastigheter ligger i Stortorp och hör till Huddinge kommun. Ägarna till dessa fastigheter vill tillhöra Stockholms kommun av flera skäl. Bland annat finns ingen tillfart till fastigheterna från Huddinge kommun och gemensamhetsanläggningen inom Runsätra äng gör att anknytningen till Stockholms kommun är stark.
Förvaltningen tycker det är goda argument och har inget att invända mot att kommungränsen ändras.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2011-02-08.
Dnr 1.5.1-72/2011
Stadsdelsnämnden anför följande som svar på remissen.
Stockholm stad ska delta i försök med sprututbyte tillsammans med Stockholms Läns landsting
För att stödja de som fastnat i missbruk bör Stockholms stad tillsammans med Stockholms Läns landsting införa försök med sprutbyten för injicerande narkomaner. Detta bör göras tillsammans med många andra åtgärder för att stödja personer att bryta sitt missbruk. Försöket ska ske under begränsad tid och göras på ett sätt som går att vetenskapligt utvärdera.
Det primära målet med sprututbytet är att förebygga spridning av hiv och andra blodburna infektioner bland personer med intravenöst missbruk. Verksamheten ska också arbeta med att motivera dem som deltar i sprututbytet att bryta sitt missbruk och ta emot vård och behandling. I enlighet med krav från Socialstyrelsen ska det därför finnas infektionsmedicinsk, beroendemedicinsk och psykosocial kompetens hos personalen. Vidare får sprututbyte endast bedrivas i samverkan med landstingets infektionsmedicinska eller beroendemedicinska verksamhet. Landstinget har ett sjukvårdsansvar för personer som missbrukar narkotika och detta kräver en helhetssyn genom ett nära samarbete med socialtjänsten för att kunna samordna insatser och erbjuda det stöd som behövs.
Det är viktigt att försöksverksamheten ska kunna utvärderas vetenskapligt. Försöket måste förläggas på lämplig plats som minimerar olägenheten för omgivningen. Det är angeläget att inte koncentrera verksamheten för missbrukare till bara en stadsdel utan se till helhetsbilden över var dessa verksamheter lämpligast placeras. Sprutbytesförsöket ska ses som en del av en helhetsstrategi med flera åtgärder mot narkotikamissbruk och smittspridning såsom beskrivs i Stockholms läns landstings narkotiskpolitiska utredning Åtgärder för att begränsa smittspridning.
Sedan 1 juli 2006 ger lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler alla landsting möjlighet att bedriva sprututbytesverksamhet om tillstånd beviljas av Socialstyrelsen. Socialstyrelsen har utfärdat kompletterande föreskrifter (SOSFS 2007:2) om utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika med anvisningar om ansökningsförfarande, krav på bemanning, kvalitet och rutiner, dokumentation och återrapportering.
I lagen fastslås att en spruta eller kanyl endast får lämnas ut om en begagnad spruta eller kanyl samtidigt lämnas in, såvida det inte finns särskilda skäl till varför motsvarande begagnade sprutor och kanyler inte kan lämnas in. Vidare får endast personer som fyllt 20 år och som kan anses vara bosatta i det aktuella landstinget delta i sprututbytet.
Det finns stark vetenskaplig evidens för att sprututbytesprogram är effektiva när det gäller att förebygga riskbeteende bland injektionsmissbrukare. I den svenska modellen för sprututbyte, som är fastslagen i lag och i Socialstyrelsens föreskrifter, är sprututbyte endast tillåtet som en integrerad del av en bredare vårdinsats.
Förebyggande arbete för att förhindra att människor missbrukar narkotika har alltid högsta prioritet. Beroende av droger beskär människans frihet och kan leda till mänskliga tragedier för missbrukaren själv och anhöriga. Socialstyrelsens uppfattning är att sprututbyte inte bara är en förebyggande insats för en grupp särskilt utsatta människor utan även innebär även en viktig hälsopolitisk insats för denna grupp.
Socialnämnden bör därför erbjuda samarbete och etablera Stockholm som försökskommun för sprututbyte.
Den 21 juni 2010 uppdrog landstingsfullmäktige åt hälso- och sjukvårdsnämnden att inom ramen för en samlad strategi för att minska smittspridning bland missbrukare starta en fyraårig försöksverksamhet med ett sprutbytesprogram på en plats i Stockholm. Landstinget har inbjudit Stockholms stad att delta i försöksverksamheten.
Kommunstyrelsen ställer ett antal frågor rörande detta. Förvaltningen har besvarat frågorna och anser härutöver att det är bra med en samlad strategi för att motverka smittspridning bland missbrukare. Dock tar förvaltningen inte ställning till ett genomförande av ett sprututbytesprogram på grund av de olika narkotikapolitiska ståndpunkter som framförts och att ett ställningstagande kräver en helhetsbedömning och sammanvägning av verksamhetens konsekvenser ur en mängd olika aspekter, vilka inte är möjliga att göra utifrån det material som finns till förfogande.
Dnr 1.5.1-606/2010
Ordförande Birgitta Holm m fl (m) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Ledamoten Vladan Boškovic (fp) föreslog att nämnden inte skulle besluta enligt förvaltningens förslag och lade fram en egen text. I detta instämde Gunnar Sandell m fl (s), Mariana Moreira Duarte m fl (mp) och Inger Stark (v)
Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden hade antagit det av Vladan Boškovic (fp), Gunnar Sandell m fl (s), Mariana Moreira Duarte m fl (mp) och Inger Stark (v) framlagda förslaget.
Tobias Gillberg (c) anmälde ett ersättaryttrande.
Birgitta Holm m fl (m) till förmån för förvaltningens förslag till beslut.
Vi ser gärna att landstingets försöksverksamhet för sprutbytesprogram förläggs i den för Landstingets beroendevård, Farsta, Skarpnäck och Enskede-Årsta-Vantör gemensamma beroendemottagningen.
Ersättaryttrande
Tobias Gillberg (c)
Om jag hade haft rösträtt hade jag röstat enligt förslag från Vladan Boškovic (fp), Gunnar Sandell m fl (s), Mariana Moreira Duarte m fl (mp) och Inger Stark (v).
Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) utförs idag av landstinget, utan kostnad för kommunen. Detta regleras i en principöverenskommelse från 1994. Flera kommuner och stadsdelsnämnder i länet har framfört missnöje till Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) med nuvarande organisation. Man menar att en egen kommunal hälso- och sjukvårdsorganisation skulle förbättra tillgängligheten, kontinuiteten och samordningen.
Det har också föreslagits att medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) ansvar enligt principöverenskommelsen stryks eftersom MAS under rådande ordning har haft stora svårigheter att fullgöra sitt uppdrag.
KSL har utarbetat ett förslag till ny organisation som har remitterats till Stockholms stad.
Förvaltningen anser att möjligheterna att höja kvaliteten skulle öka om kommunen själv fick organisera och utföra hälso- och sjukvården. MAS’s möjligheter att bedriva tillsyn och kvalitetsuppföljning skulle också förbättras om kommunen själv skulle utföra sjuksköterskeinsatserna vid boendena och de dagliga verksamheterna.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2011-02-03.
Dnr 1.5.1-45/2011
Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.
Alla utförare av hemtjänst följs upp årligen. Förvaltningen har genomfört en uppföljning av Carema Äldreomsorg AB. Verksamheten saknar för närvarande en ansvarig enhetschef. Det krävs förbättringar inom vissa områden för att verksamheten helt ska leva upp till de krav som ställs. På förvaltningens begäran har utföraren lämnat in en åtgärdsplan som beskriver hur de konstaterade bristerna ska avhjälpas. Förvaltningen bedömer att planen är tillräcklig för att säkerställa att bristerna åtgärdas.
Dnr 1.2.1-579/2010
Gunnar Sandell m fl (s) anmälde ett särskilt uttalande. I detta instämde Mariana Moreira Duarte m fl (mp) och Inger Stark (v)
Gunnar Sandell m fl (s), Mariana Moreira Duarte m fl (mp) och Inger Stark (v)
Alla utförare av hemtjänst följs upp årligen. Förvaltningen har genomfört en uppföljning av Din Hemtjänst i Stockholm AB. Verksamheten har fokus på kontinuitet och tillgänglighet. Ett visst förbättringsarbete krävs för att utföraren ska leva upp till samtliga villkor i avtalet. På förvaltningens begäran har utföraren lämnat in en åtgärdsplan som beskriver hur de konstaterade bristerna ska avhjälpas. Förvaltningen bedömer att planen är tillräcklig för att säkerställa att bristerna åtgärdas.
Dnr 1.2.1-513/2010
Alla utförare av hemtjänst följs upp årligen. Förvaltningen har genomfört en uppföljning av Lövholmens Hemtjänst AB. Verksamheten har utvecklats sedan förra uppföljningen. Personalen är flerspråkig och har en lång erfarenhet inom vård och omsorg. Visst förbättringsarbete krävs dock för att utföraren helt ska leva upp till det krav som ställs. På förvaltningens begäran har utföraren lämnat in en åtgärdsplan som beskriver hur de konstaterade bristerna ska avhjälpas. Förvaltningen bedömer att planen är tillräcklig för att säkerställa att bristerna åtgärdas.
Dnr 1.2.1-621/2010
Alla utförare av hemtjänst följs upp årligen. Förvaltningen har genomfört en uppföljning av Stora Sköndal Hemtjänst. Ett visst förbättringsarbete krävs för att enheten helt ska leva upp till de krav som ställs. På förvaltningens begäran har utföraren lämnat in en åtgärdsplan som beskriver hur de konstaterade bristerna ska avhjälpas. Förvaltningen bedömer att planen är tillräcklig för att säkerställa att bristerna åtgärdas.
Dnr 1.2.1-514/2010
Rapportering till Socialstyrelsen av ej verkställda beslut enligt socialtjänst-lagen (SoL) kvartal 4 2010
Enligt socialtjänstlagen (SoL) är kommuner skyldiga att rapportera alla beslutade insatser enligt 4 kap 1 § SoL som inte har verkställts inom tre månader. Rapporteringen sker kvartalsvis till Socialstyrelsen samt till kommunens revisorer och de övriga instanser som kommunen själv bestämmer. I Stockholm redovisas till ansvarig stadsdelsnämnd samt till äldreförvaltningen och socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen, som rapporterar vidare till kommunfullmäktige.
För kvartal 4 2010 rapporteras sju beslutade insatser som gäller permanent bostad inom äldreomsorgen som har inte kunnat verkställas inom tre månader. I samtliga fall har den enskilde tackat nej till erbjuden plats.
Dnr 1.6-21/2011
Rapportering till Socialstyrelsen av ej verkställda beslut enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kvartal 4 2010
Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är kommuner skyldiga att rapportera alla beslutade insatser enligt LSS som inte har verkställts inom tre månader. Rapporteringen sker kvartalsvis till Socialstyrelsen samt till kommunens revisorer och de övriga instanser som kommunen själv bestämmer. I Stockholm redovisas till ansvarig stadsdelsnämnd och till socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen, som lämnar en samlad rapport till kommunfullmäktige.
För kvartal 4 2010 rapporteras ett ej verkställt beslut som gäller insatsen kontaktperson.
Dnr 1.6-22/2011
Stadsdelsnämndens protokoll den 20 januari 2011
Handikapprådets protokoll den 7 februari 2011
Pensionärsrådets protokoll den 7 februari 2011
Övriga anmälningsärenden och stadsdelsdirektörens beslut enligt delegering
Följande beslut har fattats av stadsdelsdirektör Ulla Thorslund under perioden 28 december 2010 – 2 februari 2011, enligt nämndens delegering.
2010-12-28: Bidrag till utomstående organisationer 2010. Dnr 5.168/2010
2011-01-19: Delegering av beslutanderätt inom äldreomsorgen. Dnr 1.1-34/2011
2011-01-27: Tillförordnad stadsdelsdirektör under perioden 28-31 januari 2011. Dnr 1.1-54/2011
Stadsdelsdirektör Ulla Thorslund och ansvariga avdelningschefer lämnade information i följande frågor.
1. Vid stadsdelsnämndens sammanträde den 20 januari 2011 frågade ersättaren Tuula Karlsson (s) vem som ansvarar för spolning av isbanor i stadsdelsområdet. Avdelningschef Lena Rabe svarade att det är idrottsnämnden som har det ansvaret.
2. Vid stadsdelsnämndens sammanträde den 20 januari 2011 frågade ledamoten Eva Gustafson (s) om bemanningen bland fältassistenterna. Lena Rabe svarade att några fältassistenter gått vidare till andra tjänster och att det därför är en del personal-omsättning för närvarande.
3. Ledamoten Inger Stark (v) frågade om förvaltningen använder föräldrautbildningen Komet inom förskolan, en metod som Inger Stark sade sig vara mycket skeptisk och kritisk till. Avdelningschef Inger Norman svarade att några föräldrar har deltagit i Kometkurser men att programmet inte används som pedagogik inom förskolan i Farsta. Det bestämdes att nämnden vid lämpligt tillfälle skulle få information om såväl Komet som andra program och metoder.
4. Avdelningschef Per-Ove Mattsson presenterade aktuell statistik över arbetslösa som får försörjningsstöd. På fråga från ersättaren Tuula Karlsson (s) svarade Per-Ove Mattsson att ökningen av antalet arbetslösa inte beror på fler arbetslösa ungdomar. På fråga från ersättaren Daniel Carlstedt (s) svarade Per-Ove att ett fåtal av de som nu får försörjningsstöd är en konsekvens av regeringens nya policy avseende sjukförsäkring. På fråga från ersättaren Mikael Jonsson (m) om omsättningen bland de arbetssökande svarade förvaltningen att vissa finns kvar som arbetssökande under en längre period. Vice ordföranden Gunnar Sandell (s) bad om en samlad uppföljning av utvecklingen kopplad till resultatet vid Jobbtorg. Ledamoten Karin Lekberg (s) uttryckte oro över att antalet invånare som behöver försörjningsstöd ökar samtidigt som budget för försörjningsstöd 2011 har minskat med 10 miljoner kronor. Ulla Thorslund svarade att förvaltningen noggrant följer och analyserar utvecklingen. I månadsrapporterna kan förvaltningen återkomma med fördjupad information.
5. Ulla Thorslund rapporterade att förvaltningen för närvarande klarar barnomsorgs-garantin. Efterfrågan på platser är stor, särskilt i Hökarängen.
Följande skrivelser lämnades in.
Hur förbättra de utsatta barnens situation i Farsta stadsdelsområde? (bilaga 1)
Ett friskare Sverige (bilaga 2)
Ej genomfart Majrovägen till Målkurvan (bilaga 3)
Nämnden uppdrar åt förvaltningen att bereda skrivelserna till ett kommande sammanträde.
Ersättaren Godfrey Etyang (s) frågade hur många av förvaltningens praktikplatser för personer vid Jobbtorg som har lett till fast anställning. Ulla Thorslund bad att få återkomma med besked.
Ersättaren Inger Stark (v) tog upp Farsta Kulturcentrum och friskolan Prima, som kommer att hyra Farsta Teater (Kulturskolan) tre dagar i veckan. Inger frågade dels i vilken lokal Prima kommer att bedriva sin undervisning, dels hur en så omfattande uthyrning av teatern kommer att påverka möjligheten att bedriva kulturskoleverksamhet i de lokalerna. Ulla Thorslund svarade att Prima kommer att lokaliseras till Läkarhuset i Farsta centrum och att kulturförvaltningen samråder med rektorerna för att komma överens om hur man ska samsas om teaterlokalerna.
Vice ordföranden Gunnar Sandell (s) menade att det är skamligt att man lägger ner Västbodaskolan med hänvisning till bristande elevunderlag och att sedan friskolan Prima kan öppna utan att det föranleder någon som helst diskussion.
Ordföranden Birgitta Holm berättade att kulturnämnden fattade beslut i ärendet om Farsta Kulturcentrum vid sitt senaste sammanträde. Ett återremissyrkande från oppositionen avslogs av kulturnämnden.