Din position: Hem > Stockholms stad > Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd > Sammanträde 2007-11-22
Företrädare för utbildningsförvaltningen kommer att informera om skolplaneringen inom stad Läs mer...sdelsområdet. Allmänhetens frågestund, klockan 18.00-18.45 Medborgarna är välkomna att ställa frågor och diskutera med politikerna i stadsdelsnämnden.
Ledamöter
Ersättare
Annette Jansson (m)
Abebe Hailu (s)
Sofia Pepera (m)
Kyllikki Josefsson (m)
Jihad Adlouni (m)
Burhan Yildiz (fp)
Carina Andersdotter Sommar (kd)
Mia Päärni (s)
Kerstin Aggefors (s)
Gunilla Bhur (v)
Jakob Dencker (mp)
Aleksandar-Pal Sakala (m)
Ioannis Ganidis (m)
Basit Choudhury (m)
Kerstin Thufvesson (m)
Martin Ängeby (fp)
Dahir Jeite (s)
Rigmor Wallin (s)
Levent Özkan (mp)
Eshag Najmeddin (v)
Tjänstgörande ersättare
Kerstin Kalteneckar (m) Alessandro Ingrao (s)
Tjänstemän
Stadsdelsdirektör Olle Johnselius, Ulrika Axelsson, Susanne Tengberg, Sakir Demirel, Gunilla Davidsson, Verner Stadthagen, Håkan Serdén, Ulla Hirch, Johan Appelgren, Per Granhällen och Jonas Wiklund.
Personalföreträdare
Inger Askelöf och Annica Walther SKTF, Riita Eddib, Kommunal och Agneta Forselius, Lärarförbundet
Utses att justera Annette Jansson (m) och Abebe Hailu (s)
Dag för justering
28 november kl 14.00
Anmäldes att protokollet från stadsdelsnämndens sammanträde den 25 oktober justerades den 1 november 2007.
Förvaltningen hade ingen information.
Ledamoten Jakob Dencker (mp) ställde en fråga om förhållande gällande Knutbyskolans matsal. Förvaltningen svarade att numera är skolan inte förvaltningens eller nämndens ansvarsområde.
Beslut
Nämnden godkänner denna uppföljningsrapport.
Ärendet
Sammantaget prognostiseras ett överskott om 5,2 mnkr, vilket är en förbättring med 0,7 mnkr jämfört med föregående rapport. Förbättringen finns inom anslag 1. För anslag 2 prognostiseras oförändrat ett underskott om 5,5 mnkr.
Ärendets beredning
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 13 november 2007. Dnr 265-2007-100
Beslutsgång
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.
Stadsdelsnämnden godkänner i ärendet föreslagen planering avseende utökning av antalet platser i vård- och omsorgsboenden med demensinriktning inom Kista äldreboenden.
Stadsdelsnämnden ansöker hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om totalt 600 tkr för projektering (500 tkr) och beställarstöd (100 tkr) avseende planerad utökning av antalet platser i vård- och omsorgsboenden med demensinriktning inom Kista äldreboenden.
Omedelbar justering
Förvaltningen har i samråd med fastighetsägaren, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, diskuterat möjligheterna att genomföra en partiell omdisponering av lokalerna på de fyra våningsplan inom Kista äldreboenden som inrymmer enhetens gruppboende för dementa. Den föreslagna ombyggnaden innebär att respektive gruppboende kan utökas med en plats/lägenhet per våningsplan till att totalt omfatta nio platser/lägenheter. Vidare föreslås att på ett av våningsplanen tillskapa ett större och ljusare gemensamhetsutrymme/vardagsrum i syfte att här även kunna ta emot daggäster.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 8 november 2007. Dnr 256-2007-699
Stadsdelsnämnden godkänner i ärendet föreslagen planering avseende förskolelokaler samt servicebostäder och gruppbostäder/gruppboenden inom planeringsområdena Kista Gård och Kistahöjden.
Stadsdelsnämnden ansöker hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om 600 tkr per gruppbostad/gruppboende för projektering(500 tkr) och beställarstöd (100 tkr), totalt 4 objekt, samt om 100 tkr för beställarstöd för servicebostaden, 1 objekt.
Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner följande planering inom det berörda området. Lokaler behövs för två förskolor om tre avdelningar vardera i Kista gård och en friliggande förskola om 6-8 avdelningar i Kistahöjden. Förvaltningen bedömer att det för målgruppen personer med funktionsnedsättning (personkrets 1 LSS) behövs dels en servicebostad omfattande 6 lägenheter och i anslutning till dessa lägenheter gemensamhets- och personallokaler, dels 3 gruppboenden (totalt 18 lägenheter).
Förvaltningen bedömer vidare att det behövs ett gruppboende om 8-9 lägenheter för målgruppen personer med psykiskt funktionshinder. Så snart översiktliga hyreskalkyler finns tillgängliga för objekten, återkommer förvaltningen med genomförandeärenden för beslut i stadsdelsnämnden.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 8 november 2007. Dnr 260-2007-399
Stadsdelsnämnden godkänner stadsdelsförvaltningens förslag till kvalitetsredovisning för förskolan vårterminen 2007.
Stadsdelsnämnden beslutar att ge stadsdelsförvaltningen i uppdrag att samordna, leda och genomföra utvecklingsområden och insatser enligt förvaltningens förslag.
Kvalitetsredovisningen fyller flera syften. Den ska i första hand främja enheternas, nämndens och stadens kvalitetsarbete och därmed medverka till ökad måluppfyllelse inom den pedagogiska verksamheten förskola. Den utgör en viktig grund och en förutsättning för enheternas förbättrings- och utvecklingsarbete. I kvalitetsredovisningarna för vt 07 framkommer viktiga förbättringsområden för det fortsatta utvecklingsarbetet.
Förvaltningen föreslår att utvecklingsområdena hålls samman av stadsdelsförvaltningen och utvecklas i samverkan med de 11 förskoleenheterna och stadsdelsnämnden.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 8 november 2007. Dnr 251-2007-101
Särskilt uttalande
Jakob Dencker och Levent Özkan (mp) lämnade ett särskilt uttalande
Mycket är bra av det som redovisas om förskolans arbete i vår stadsdel. Det arbete med demokratiska värderingar som beskrivs är mycket viktigt.
Att utgå ifrån vad barnen själva vill och tänker är centralt för att hjälpa små människor att bli självständiga, kritiskt tänkande och solidariska människor.
Barnintervjuer verkar vara ett bra redskap för att förstå hur barnen tänker, och att kunna anpassa verksamheten efter det.
Att man arbetar med genusfrågorna för jämställda könsroller är mycket positivt.
Man bör också tänka kring om det är möjligt att arbeta med problematisering av heteronormativiteten i förskolan, för att på sikt minska fördomar mot t ex homosexuella. Kanske är det tidigt i förskoleåldern att gå på djupet i dessa frågor, men värderingen att alla är lika värda oavsett sexuell läggning ska vara tydlig även i förskolan. Inspiration finns att hämta t ex i Under Ytan-projektet, som arbetat med att medvetandegöra om problem med heteronormativiteten främst inom skolan men även i viss mån inom förskolan.
Arbetet med språkutveckling verkar också vara bra.
Miljöarbetet med Grön Flagg-certifiering bör också lyftas fram som något att vara stolt över, vad gäller Kistas förskolor! I redogörelsen för Rinkebys förskolor fanns en intressant beskrivning av deras miljöarbete.
Miljöarbetet kan väl också ses som en central del av värdegrundsarbetet, att lära sig hur naturen fungerar, och hur vi som individer och samhälle lär oss uppskatta och respektera naturens rikedom, men också dess förutsättningar och begränsningar.
Stadsdelsnämnden godkänner att förskolepedagoger i Rinkeby-Kista under åren 2008 – 2010 via nätverket SERN deltar i ett pedagogiskt utbyte med förskolor i Italien.
Projektet löper under tre år. Varje år ska två pedagoger från Rinkeby-Kista och två från Italien göra en utbytesperiod om två veckor i varandras förskolor. Från Sverige har fyra kommuner erbjudits att delta. Rinkeby-Kista ska tillsammans med Norrköping bilda en styrgrupp för regionen. En ansökan om EU-medel ska lämnas för att finansiera projektet.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 8 november 2007. Dnr 257-2007-499
Utbyten med länder inom EU kan vara bra. Vi har dock en stor andel innevånare med helt andra kulturer i våra stadsdelar.
Man borde komplettera utbytet inom EU med ett ”utbyte” inom stadsdelarna, där man genom träffar eller seminarier med föräldrar och barn med invandrarbakgrund och svenska föräldrar och barn, och personal, diskuterar kulturskillnader och hur dessa påverkar barnuppfostran, barns utveckling och vistelser på förskolan.
att uppdra till socialtjänstförvaltningen att, för stadsdelsnämndens räkning, organisera och i administrativt hänseende genomföra upphandling av hem för vård eller boende (HVB), jourfamiljehemsverksamheter samt akut- och utredningsplatser i dygnetruntvård för barn, ungdomar och familjer med psykosociala svårigheter och som är i behov av stödinsatser enligt SoL och LVU i syfte att träffa ramavtal för tiden 2009-01-01 – 2011-12-31, med möjlighet till förlängning till lika villkor i två år
att socialtjänstdirektören får i uppdrag att å nämndens vägnar teckna ramavtalen och under avtalstiden å nämndens vägnar besluta om och göra smärre justeringar
att socialtjänstförvaltningen får i uppdrag att bistå med samordning av uppföljning av ramavtalen samt att, tillsammans med juridiska avdelningen, efter samråd med berörd nämnd, bistå nämnden vid tvister angående ramavtalen
att socialtjänstförvaltningen får i uppdrag att utreda vilken typ av upphandlingsform som kan vara lämpligast och återkomma till stadsdelsnämnderna med förslag i samband med ställningstagandet till förfrågningsunderlag
att ge socialtjänstdirektören i uppdrag att besluta om tilldelning av kontrakt efter det att samtliga anbud utvärderats
Stadsdelsnämnden överlämnar protokollsutdrag för kännedom till socialtjänstförvaltningen.
Ärendet gäller förnyad upphandling inom verksamhetsområdet barn och ungdom avseende hem för vård eller boende, jourfamiljehemsverksamheter samt akut- och utredningsplatser i dygnetruntvård. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden fattar beslut om att ge socialtjänstförvaltningen i uppdrag att genomföra upphandlingen och att stadsdelsnämnden även i övrigt beslutar i enlighet med förvaltningens förslag.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 8 november 2007. Dnr 268-2007-500
Nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande och under förutsättning att utbildningsnämnden beviljar tillstånd att driva verksamheten i enskild regi, att den kommunala verksamheten Förskolan Fyren läggs ned den 29 februari 2008 och att lokalerna på Jyllandsgatan 135 hyrs ut i andra hand till Britt-Marie Julins aktiebolag fr.o.m. den 1 mars 2008.
Förskolechef Britt-Marie Julin på förskolan Fyren ansöker hos Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd om att ”knoppa av” för att som aktiebolag bedriva förskoleverksamhet i de nuvarande lokalerna på Jyllandsgatan 135 i Kista.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 8 november 2007. Dnr 143-2007-499
Ordförande Annette Jansson (m) föreslog att nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordförande Abebe Hailu (s) föreslog att nämnden skulle anta socialdemokraternas och vänsterpartiets förslag.
Jakob Dencker (mp) föreslog att nämnden skulle anta miljöpartiets förslag.
Ordföranden ställde de olika förslagen mot varandra och fann att nämnden hade antagit förvaltningens förslag.
Reservation
Vice ordförande Abebe Hailu m.fl. (s), samt Gunilla Bhur m.fl. (v) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget beslut
- att nämnden avslår förvaltningens förslag
- att nämnden beslutar att stadsdelsnämnder skall utöva tillsyn även över privata förskolor för att säkerställa kvaliteten i den egna stadsdelen och skickar beslutet till kommunstyrelsen, samt därutöver anföra följande;
Den borgerliga majoriteten i Stockholms stad med moderaterna som huvudaktörer centraliserar den ena kommunala verksamhet efter den andra som egentligen är lokalt stadsdelsnämndernas ansvarsområde.
Ibland smyg centraliserar man genom att tillåta avknoppning och privatisering av kommunala verksamheter. Allt sker i valfrihetens namn. Lokal demokrati försvinner en efter en. Den som oroar oss mest är att kvaliteten som vi har byggt på bred front också minskar med den.
Huvudansvaret för barnomsorgsgarantin är kommunen, i det här fallet Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd. Ju fler förskolor avknoppas desto svårare blir för stadsdelsnämnden att hålla ansvaret för barnomsorgsgarantin. Om flera förskolor (DAGIS) platser avknoppas i Kista blir nämnden tvungen att erbjuda föräldrarna plats i Husby, Akalla till och med i Rinkeby och vice versa. Det betyder närhetsprincipen försvinner inte bara för grundskolbarn även för små barn mellan 1-5 år försvinner medan de privata utförarna inte har något lagligt ansvar alls utom att driva förskolan eller skolan i vinst syfte. Man ska inte glömma heller avståndet för föräldrarna som måste lämna barnet till förskolan och sedan gå till jobbet.
Mellan år 2003-2006 har stadsdelsnämnden Rinkeby-Kista gjort mycket för att höja förskolepersonalens utbildningsnivå och därmed säkerställa kvaliteten i stadsdelens förskolor.
Genom att avknoppa den ena enheten efter den andra minskar man möjligheten för stadsdelen att både bibehålla och höja kvaliteten i förskolan, för att resursen också blir knappt. Som i sin tur påverkar hela stadsdelens förskoleverksamhet på ett negativt sätt. Vi är också tveksamma om det är överhuvudtaget lagligt att avknoppa kommunala förskolor.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har startat en utredning kring avknoppning och dess laglighet och vad gäller att verksamheter säljs till underpris, den utredningen är ännu inte klar.
Att låta anställda köpa kommunala förskolor innebär att kommunen säljer sin verksamhet till ett underpris, en verksamhet som medborgarna i generationer har varit med om att bygga upp. Man betalar för inventarier men inte för ”kundkretsen”, kvaliteten i verksamheten eller det ”varumärke” som byggts upp av våra skattepengar. Den borgerliga politiken ger den som avknoppar rätten att välja russinen ur kakan och lämna kvar dyra förskolelokaler i kommunen. Genom att nu släppa ifrån sig billiga lokaler minskar möjligheten till en bra lokalplanering i stadsdelen.
En avknoppning innebär en genväg till privat företagsamhet under förmånliga villkor som gynnar den som avknoppar i jämförelse med andra privata förskolor som startas från grunden. Vi klandrar inte de anställda som väljer att avknoppa eftersom många inte har något annat val.
Vi tycker att det ska gälla lika villkor mellan den egna verksamheten och förskoleverksamheten som drivs av andra huvudmän.
Vi tycker också att stadsdelarna bör ha en helhetsbild över allförskoleverksamhet inom den egna stadsdelen oavsett huvudmannaskap. Stadsdelarna ska utöva tillsyn även över privata förskolor för att bygga förtroende mellan stadsdelsnämnden, föräldrarna och de privata utförarna därmed säkerställa kvaliteten i barnomsorgen.
Jakob Dencker m.fl. (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget beslut
- att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut
- att som villkor för att avknoppning ska ske ställa nedanstående villkor
- att därutöver anföra
Vi kan ställa oss positiva till en avknoppning av förskolan Fyren, men med några villkor, nämligen följande:
En stabil majoritet av såväl föräldrar som personal ska stödja försäljningen/avknoppningen.
Försäljningen/avknoppningen ska ske till ett pris som motsvarar minst det som en oberoende värdering av fastighet, inventarier och förskolans varumärke har kommit fram till.
Närboende skall även i framtiden ha förtur till förskolan.
Vinsten får inte vara oskäligt hög. Den vinst som överstiger en viss nivå skall återinvesteras i verksamheten.
Vi ser gärna att kooperativ tar över kommunalt driven verksamhet. Ett aktiebolag kan också accepteras, men då ska principer som hindrar att bolagets strävan efter vinst går ut över verksamheten, i detta fall främst barnen, föräldrarna och personalen.
Vi anser också att det ska finnas en gräns för hur mycket av den kommunala verksamheten som ska upphandlas och avknoppas. Stadsdelsnämnden ska inte bara vara ett skelett som upphandlar av entreprenörer, utan ska ha kvar egen verksamhet och kompetens inom de flesta områden.
Tjänsteutlåtandet utgör svar på remissen
Förvaltningen ställer sig i allt väsentligt positiv till stadsledningskontorets förslag. Centraliseringen till serviceförvaltningen kan ge avsevärda vinster såväl i tid som i minskade administrativa kostnader för stadsdelsförvaltningen.
Det är viktigt att centralisering och standardisering av avtalen utformas på ett sätt som stimulerar till avtalstrohet. Därför kan det även vara av beaktansvärd betydelse att förvaltningarna fortsatt bereds tillfälle att medverka i referensgrupper där möjlighet ges till påverkan och viss anpassning till lokala förutsättningar. Förvaltningen ser fram emot att stadsledningskontoret löpande utvecklar de elektroniska möjligheterna i upphandlings- och inköpssystemen som kan ge ytterligare effektiviseringar.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 8 november 2007. Dnr 242-2007-006
Vice ordförande Abebe Hailu m.fl. s), samt Gunilla Bhur m.fl. (v) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget beslut
- att delvis godkänna förvaltningens förslag samt därutöver anföra följande
Kortsiktigt kan en konkurrensutsatt upphandling leda till sänkta kostnader men det behöver inte alls göra det. Varje upphandling är också förknippad med en transaktionskostnad och omorganiseringskostnad. Samtidigt finns flera nackdelar med att lägga ut verksamheter i privata intressenters händer, bland annat blir ofta konsekvensen lägre kontinuitet, mindre synergieffekter samt lägre grad av demokratisk styrning och öppenhet.
Vi anser att upphandlingspolicyn ska reglera miljökrav vid upphandling, anti-diskriminering, meddelarfrihet och sociala hänsyn. Vi anser att detta är oerhört viktiga områden som nämns alldeles för lite i förslaget till upphandlingspolicy.
Syftet med såväl upphandlad som icke-upphandlad verksamhet som staden har ansvar för är givetvis att stadens invånare ska få bästa möjliga service och kvalitet till lägsta möjliga kostnad. Det är dock självklart inte en acceptabel effekt att kostnaderna sänks genom att personalens arbets- och anställningsförhållanden i entreprenaden är avsevärt sämre än de som erbjuds stadens anställda. Upphandlingar ska sträva efter att garantera konkurrens på lika villkor.
När ett oseriöst företag lägger ett lågt vinnande anbud på en nivå som det långsiktigt inte är möjligt att konkurrera med om leverantören betalar för branschen skäliga löner, skatter, avgifter och en normal vinst, slås de seriösa företagen ut, eller tvingas börja fuska de också. Varje år förlorar det offentliga stora inkomster på grund av skattefusk. Kampen mot svartarbete är en uppgift som angår alla - även kommunen som upphandlare.
Stockholms stad upphandlar varje år varor och tjänster för cirka 10 miljarder kronor. Hur dessa skattemedel används har en avgörande betydelse varför det offentliga som aktör i detta avseende kan påverka marknaden i positiv bemärkelse för att förbättra förhållandena i samhället.
Staden kan ta sitt ansvar för personalens anställningsförhållanden hos leverantörer genom att ställa krav i samband med upphandlingar. För att passa den svenska arbetsmarknaden anser jag att dessa krav bör ställas med utgångspunkt i kollektivavtalen, lämpligen enligt den så kallade ”Vita jobb-modell” som har prövats framgångsrikt av staden.
2004 genomfördes en undersökning som visade att personal som återgått i kommunal tjänst och jämför med hur de hade det i enskild verksamhet är i huvudsak mer nöjda med allt i den kommunala verksamhet de återgått till. Särskilt gäller det arbetsmiljön, anställningstryggheten och möjligheten till vidareutbildning. Det är därför viktigt att det i den nya policyn redogörs för hur staden i samband med övergång till annan driftsform kan säkerställa att medarbetarnas situation inte försämras. Det är också viktigt att det finns en reell meddelarfrihet även i de verksamheter som bedrivs på entreprenad.
2005 fattade kommunfullmäktige beslut om att samtliga verksamheter skall tillämpa en antidiskrimineringsklausul vid upphandlingar av varor och tjänster. En sådan klausul ger staden rätt att häva avtal med entreprenörer som bryter mot gällande diskrimineringslagstiftning. Syftet är att markera att diskriminering inte accepteras och att säkerställa att skattemedel inte kommer företag och andra organisationer till del om de bryter mot diskrimineringslagstiftningen. Avsikten är att förmå leverantörer att vidta åtgärder för att förebygga och motverka diskriminering. Som ett led i stadens anti-diskrimineringsarbete anser vi att det är väldigt värdefullt att skyldigheten att tillämpa den tidigare anti-diskrimineringsklausulen finns kvar.
Just nu är ett förslag till en ny men betydligt sämre anti-diskrimineringsklausul på remiss i staden. Kravet på att leverantören ser till att även underleverantörer tillämpar antidiskrimineringsklausulen är borta liksom möjligheten till vite vid brott mot antidiskrimineringslagarna.
Vi har naturligtvis ett ansvar för att se till att skattepengar används effektivt, men också för att se till att fattiga människor i andra länder inte exploateras och utnyttjas i vårt namn. Rättvisemärkt/Fairtrade är en etisk märkning som garanterar konsumenten att de mänskliga rättigheterna har varit i fokus under varans framtagning. Kriterierna för Rättvisemärkt utgår från de grundläggande ILO- konventionerna som i sin tur stärker FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. Rättvisemärkt bidrar till att arbetare och odlare får skäligt betalt för det arbete de utför, att barnarbete motverkas, att organisationsrätten främjas, att diskriminering på grund av kön, tro eller hudfärg motverkas samt att ekologiskt odlande uppmuntras. Vi anser att möjligheten att ställa krav på rättvisemärkning bör undersökas i den nya upphandlingspolicyn.
Vi anser också att staden ska fortsätta det viktiga arbetet med att ställa miljökrav vid upphandlingar. Miljökraven som ställs ska syfta till att uppnå kraven i stadens miljöprogram.
Genom att ställa miljökrav och sociala krav vid stadens upphandlingar kan stadens upphandlingar bli ett kraftfullt redskap för att driva på mot ekologisk hållbarhet och en socialt rättvis utveckling. De nya policys den borgerliga majoriteten fattat beslut om visar på en klar ambitionsminskning jämfört med den politik vi drev under den förra mandatperioden, både vad gäller sociala krav och miljöhänsyn.
- att delvis godkänna förvaltningens förslag till svar på remiss för central upphandling av ramavtal
- att servicenämnden får i uppdrag att speciellt bevaka avtalstroheten gällande antidiskrimineringsklausulen
- att strikta miljö- och rättvisekrav ställs i upphandlingen
- att stadsdelsnämnderna även fortsättningsvis får möjlighet att göra lokala upphandlingar i de fall det är mest lämpligt
Förslaget som är utskickat från kommunfullmäktige innehåller en rad olika områden där centrala ramavtal föreslås. Förslagen är av en mycket skiftande karaktär och samtidigt anges det några förslag på riktlinjer till avsteg från de centrala ramavtalen. Om detta ska genomföras måste det finnas någon form av eget handlingsutrymme för nämnderna och förvaltningarna att göra inköp lokalt och anpassad efter den verksamhet som bedrivs. Om inte sådana möjligheter finns kan det bli en risk för fördyring av verksamheterna samt att uppköpen inte till fullo är ändamålsenliga.
Stödja lokala företag
Huruvida central upphandling ska ske bör avgöras från fall till fall. I vissa fall kanske det kan vara mycket positivt att en lokal upphandling sker, för att t ex ge möjlighet åt ett lokalt företag eller en lokal verksamhet, t ex ett kooperativ, att lägga bud på upphandlingen.
Miljökrav i upphandlingar
Oavsett om upphandlingen sker centralt eller lokalt ska miljökrav ställas.
Miljökrav och sociala krav ska styra val av avtalsområden för centralupphandling. Miljökrav ska t ex innehålla krav på att transporter av varor och personal görs med miljöbilar (enligt Stockholms stads definition), att fordon som används inte ska ha dubbdäck, att transporter ska följa EU/USA steg 1 grundkrav och att entreprenören ska följa vad som gäller i Stockholms stads miljöprogram för kemiska produkter i verksamheten. Upphandlad kost ska vara minst 30% ekologisk.
Antidiskrimineringsklausul
Med centralupphandling skulle möjligen också möjligheten att kontrollera avtalstrohet när det gäller antidiskrimineringsklausulen kunna öka. Bevakningen av antidiskrimineringsklausulens efterlevnad bland leverantörer och underleverantörer har tidigare varit bristfällig. Därför ges Servicenämnden i uppdrag att särskilt bevaka avtalstroheten gällande antidiskrimineringsklausulen. Det kräver också att antidiskrimineringsklausul även gäller underleverantörer, vilket inte är fallet med den antidiskrimineringsklausul som den borgerliga majoriteten nu inför. Det är allvarligt att vi riskerar att underleverantörer diskriminerar med skattebetalarnas pengar.
Rättvis handel
Vi har naturligtvis ett ansvar för att se till att skattepengar används effektivt, men också för att se till att fattiga människor i andra länder inte exploateras och utnyttjas i vårt namn. Rättvisemärkt/Fairtrade är en etisk märkning som garanterar konsumenten att de mänskliga rättigheterna har varit i fokus under varans framtagning. Kriterierna för Rättvisemärkt utgår från de grundläggande ILO-konventionerna som i sin tur stärker FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. Rättvisemärkt bidrar till att arbetare och odlare får skäligt betalt för det arbete de utför, att barnarbete motverkas, att organisationsrätten främjas, att diskriminering på grund av kön, tro eller hudfärg motverkas samt att ekologiskt odlande uppmuntras. Vi anser att möjligheten att ställa krav på rättvisemärkning bör undersökas i den nya upphandlingspolicyn.
Några för- och nackdelar med central upphandling
Det finns naturligtvis för- och nackdelar med centrala upphandlingar. Centrala ramavtal av t ex el, taxi och drivmedel kan vara en klar fördel om detta kan göras i större mängder för ett bättre pris och samtidigt kunna ställa krav på produkter som är miljövänliga.
Däremot finns det risk att det blir svårare att få upphandlingar som uppfyller de enskilda nämndernas, t ex stadsdelsnämndernas behov.
Dessutom - om man p g a central upphandling kommer att upphandla större volymer, vad innebär det för mindre företags möjlighet att lägga anbud? Central upphandling måste göra att det blir större upphandlingsvolymer, vilket skulle göra det svårare för mindre företag att konkurrera.
I vissa fall kanske storskalsfördelar i en central upphandling kan vara viktiga, kanske att man kan pressa kommunens kostnader eller kanske minska den totala administrationen kring upphandlingen eller kanske underlätta bevakningen av efterlevnad av upphandlingskontrakten, t ex gällande antidiskrimineringsklausulerna eller miljökrav.
Tveksamma vinster med central upphandling?
Att centralisera inköp av exempelvis förbrukningsmateriel, litteratur, livsmedel, möbler och belysning, tidningar och tidskrifter tror vi inte ger några större ekonomiska vinster. Däremot finns stor risk för likriktning och utarmning av mångfald och positiva konsekvenser av att man tidigare kunnat profilera eller kundanpassa utbudet av dessa varor och tjänster.
Inte heller gynnas lokalproducerade varor och tjänster genom central upphandling och lokal kännedom om små intressanta och nytänkande leverantörer kommer att försvinna med detta system. Centralisering har provats förr med ofta negativa konsekvenser för alla parter.
I ärendet nämns inget om hur pris kommer att viktas mot andra kriterier i anbudsunderlagen så som miljökrav/policy, lättillgänglighet, organisation, kvalitet med mera vilket vi ser som en allvarlig brist.
Hur vill borgarna ha det?
Vi är också undrande över om den borgerliga majoriteten har en konsekvent och långsiktig upphandlingsstrategi när den vid varje regimskifte ändrar sitt eget regelverk och sina tidigare beslut. Tills borgarna kom till makten år 1998 hade Stockholm en organisation, s.k. Stockholms Materialförsörjningsorganisation (MFO) som var en central upphandlingsenhet för stadens alla förvaltningar. Där kunde man ha en helhetssyn i stadens upphandlingar med tydlig miljöinriktning och tydliga miljökrav. En av de åtgärderna den borgerliga majoriteten gjorde var att lägga ned MFO, trots att den var en redan centraliserad organisation i en positiv mening, där bl.a. stadens miljöbilprojekt startades. Vi har nu haft en period med decentraliserade upphandlingar vilket nu ändras igen av borgarna till centraliserade. Vi kan bara stilla undra hur borgarna vill ha det? Det kanske skulle vara ett bättre sätt att både effektivisera och ställa högre miljökrav på stadens upphandlingar genom att förstärka och förbättra den gamla MFO, istället för att ersätta den med en sämre central organisation.
Om den nya centralupphandlingsorganisationen ska kunna mäta sig med den nedlagda MFO bör den åtminstone styras av en tydlig miljö- och rättvisestrategi.
Försvagning av stadsdelsnämnderna
Centraliseringen av upphandlingarna måste nog tyvärr ses som en del av en medveten strävan hos den borgerliga alliansen att försvaga decentraliseringen i Stockholm, att försvaga stadsdelsnämnderna, som är de politiska nämnder som finns närmast medborgarna.
Skolorna, gatudriften, snöröjningen, driften av torgytor och en betydande del av arbetsmarknadspengarna har redan förts bort från stadsdelsnämnderna och centraliserats. Tyvärr tar man med centraliserad upphandling bort ytterligare en del av stadsdelsnämndernas handlingsutrymme. Frågan är om borgarna med moderaterna i spetsen egentligen vill ha kvar stadsdelsnämnderna?
Tjänsteutlåtandet utgör svar på skrivelsen.
Förvaltningen har under åren uppmärksammat energifrågan i olika sammanhang, för att öka kunskapen och engagemanget för hur individen kan minska energiförbrukningen på såväl sin arbetsplats som i sitt hem. Förvaltningen förbrukar mycket lite energi i sina egna verksamheter. Energianvändningen är i allt väsentligt knuten till lokalanvändningen.
Inom förvaltningen kan energiförbrukningen tydliggöras och incitament för effektivisering ges om verksamheterna får del av de energifakturor och kostnader som berör verksamheten. Att öka kunskapen om vilka utgifter som finns bör vara en fördel för både miljön och ekonomin.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 8 november 2007. Dnr 197-2007-099
Bostadsproduktionen är planerad i flera etapper. Den första etappen kommer att omfatta ca 450 bostäder i flerfamiljshus i nära anslutning till den park som omger Kista Gård. Parkområdet, med Kista Gård, skall enligt den fastslagna planen rustas upp och erbjudas allmänheten som en plats för rekreation och fritid.
Förvaltningen kan konstatera att inom staden är det exploateringsnämnden som har uppdraget att utforma den framtida användningen av Kista Gård.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 8 november 2007. Dnr 156-2007-399
Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.
Justitiekanslerns beslut den 16 oktober 2007 med anledning av Knutbyskolans hantering av ett anställningsärende
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat anmälan i ett tjänsteutlåtande från den 8 november 2007. Dnr 253-2007-205
Förvaltningen har enligt arkivlagen ansvar för sitt arkiv. Arkivet ska bevaras, hållas ordnat och vårdas så att det kan tillgodose rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättsskipningen samt forskningens behov. Det är ytterst stadsdelsdirektörens ansvar att allmänna handlingar vårdas enligt arkivlagen. I bifogade arkivinstruktion för den nya stadsdelsförvaltningen redovisas fördelningen av arbetsuppgifter, ansvariga inom arkivorganisationen samt lokala regler för gallring.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat anmälan i ett tjänsteutlåtande från den 8 november 2007. Dnr 271-2007-000
Anmälan av Brottsförebyggande rådets protokoll från den 25 oktober
Anmälan av Handikapprådets protokoll från den 18 oktober.
Anmälan av Pensionärsrådets protokoll från den 13 november
Punkten utgick
Datum
Ärende
Delegat
2007-07-19
Skriftlig varning.
Dokid 534
Skriftlig varning till-delad anställd i enlig-het med AB 05 § 11.
Olle Johnselius, stadsdelsdirektör
Dokid 535
2007-11-12
Begäran om att få ta del av allmänna handlingar.
Dnr 599-237-2007
Begäran avslås med stöd av 7 kap 4 § sekretesslagen.
Sakir Demirel, verksamhetsområdeschef
2007-11-20
Gemensam upphandling – kaffeautomater.
Dnr 103-288-2007
Vidaredelegering av beslutanderätt åt förvaltningschefen vid Stockholms stads serviceförvaltning.
För kännedom, Granskning av exploateringsnämndens skydd mot korruption.
För kännedom, Socialtjänstnämndens protokoll från 2007-10-25.
För kännedom, Socialtjänstnämndens protokollsutdrag, återremitterat ärende om kartläggning av personer med psykiska funktionshinder och insatser för psykiatrin.
För kännedom, Socialtjänstnämndens protokollsutdrag, medlingssamordning vid ungdomsbrott.
För kännedom, Socialtjänstnämndens protokollsutdrag, återremitterat ärende. Preliminärt förslag till fördelning av verksamhetsbidrag till utomstående organisationer för 2008.
Pressmeddelande från Stadsledningskontoret – Stockholm bygger världens största öppna bredbandsnät.
Utbildning i medling vid brott
För kännedom utdrag ur protokoll från Kommunfullmäktiges sammanträde 2007-11-05.
Inga skrivelser hade inkommit
Inga inbjudningar till relevanta utbildningar hade inkommit
Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna
Anmälan av sociala delegationens protokoll från 24 oktober samt den 5 och 7 november