Din position: Hem > Stockholms stad > Farsta stadsdelsnämnd > Sammanträde 2005-02-24
Program: Information från socialtjänstförvaltningen om Stockholms stads Tobaks-, Alkohol- Läs mer...och Narkotikapolitiska program – STAN-programmet.
Nämnden utsåg ordföranden Tomas Rudin (s) att jämte vice ordföranden Madeleine Sjöstedt (fp) justera protokollet den 3 mars 2005.
Anmäldes justerat protokoll från sammanträdet den 27 januari 2005.
Inkomna beslut, protokoll, remisser, skrivelser m.m. enligt förteckning anmäldes och lades till handlingarna.
Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att vidta de åtgärder som kan föranledas av de inkomna handlingarna enligt ovan.
Efter genomförd förenklad upphandling av särskilda boendeformer, hem för vård eller boende (HVB), dagverksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL) samt daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) erhöll Tjänstemännens Bildningsverksam-het (TBV) ramavtal omfattande daglig verksamhet enligt LSS för vuxna personer med lindrig till måttlig utvecklingsstörning. Enligt det ingångna ramavtalet får parts rättigheter och skyldigheter, som följer av avtalet, inte utan nämndens skriftliga beslut överlåtas eller uppdras åt annan. Ärendet bordlades vid sammanträdet den 16 december 2004. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 2 februari 2005, dnr 500-604/2004.
Ordföranden Tomas Rudin m fl (s) samt tjänstgörande ersättarna Ola Karlsson (v) och Inga Näslund (s) yrkade avslag på förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m), vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och tjänstgörande ersättaren Peter Molin (kd) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med det av ordföranden Tomas Rudin m fl (s) samt tjänstgörande ersättarna Ola Karlsson (v) och Inga Näslund (s) framlagda förslaget.
Votering begärdes.
Ordföranden förklarade att votering skulle genomföras och föreslog följande voteringsproposition, som godkändes av nämnden:
Den som vill bifalla det av ledamoten Birgitta Holm m fl (m), vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och tjänstgörande ersättaren Peter Molin (kd) framlagda förslaget röstar ja, den som inte vill det röstar nej. Vinner ja, har nämnden beslutat bifalla förvaltningens förslag.
Omröstningen verkställdes och utföll med 6 ja och 7 nej.
Ja svarade vice ordföranden Madeleine Sjöstedt (fp), ledamöterna Birgitta Holm (m), Lennart Isacsson (m), Eva Gottfridsdotter-Nilsson (m) och Inga-Lill Persson (fp) samt tjänstgörande ersättaren Peter Molin (kd).
Nej svarade ordföranden Tomas Rudin (s), ledamöterna Godfrey Etyang (s), Lilian Falkbäck (s), Gunnar Sandell (s) och Nanna Wikholm (s) samt tjänstgörande ersättarna Ola Karlsson (v) och Inga Näslund (s).
Efter genomförd rösträkning förklarade sig ordföranden finna att nämnden fattat beslut i enlighet med det av ordföranden Tomas Rudin m fl (s) samt tjänstgörande ersättarna Ola Karlsson (v) och Inga Näslund (s) framlagda förslaget.
BESLUT
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp), ledamoten Birgitta Holm m fl (m) och tjänstgörande ersättaren Peter Molin (kd) till förmån för eget yrkande.
Kommunstyrelsen har för yttrande tillställt stadsdelsnämnden remissen "Översyn av socialtjänstnämnden". Kommunfullmäktige angav i budgeten för 2004 att kommunstyrelsen skulle leda en översyn av socialtjänstnämnden med syftet att se hur väl nämnden uppfyller sina målsättningar och sitt reglemente samt skapa förutsättningar för att öka effektiviseringen i hela verksamheten. Det direkta utredningsarbetet har genomförts av konsultföretaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 27 januari 2005, dnr 500-640/2004.
Ordföranden Tomas Rudin m fl (s) samt tjänstgörande ersättarna Ola Karlsson (v) och Inga Näslund (s) yrkade att nämnden i huvudsak skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut samt därutöver anföra vad de föreslagit.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) förklarade att de inte tar egen ställning till ärendet.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) förklarade att de inte tar egen ställning till ärendet.
Tjänstgörande ersättaren Peter Molin (kd) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut samt att nämnden därutöver skulle anföra vad han föreslagit.
Nämnden har tidigare uttalat sig mycket positivt om de förslag som finns i SPO om att kommunstyrelsen ska ha ett mer samordnande och policyskapande ansvar samt att så mycket som går av stadens verksamhet skall stadsdelsnämnderna ha ansvar för.
Nämnden delar därför utredningens uppfattning att beredningsansvaret flyttas till stadsledningskontoret och besluten till kommunstyrelsen/fullmäktige i frågor som är av principiell och/eller stadsövergripande karaktär inom socialtjänstens område.
Socialtjänstnämnden bör i konsekvens med detta endast ha ansvar för genomförande av de uppdrag inom socialtjänstens område som med bättre ekonomi och kvalité genomförs gemensamt. Dessa uppdrag ska intäktsfinansieras fullt ut. Namnet på nämnden bör även övervägas av detta skäl.
Nämnden vill särskilt understryka vikten av att åtgärder sker betr HVB Barn och ungdoms och HBV vuxnas låga beläggning på vissa behandlingshem. Kompetensen ska värnas men sättet att arbeta bör förändras, resurserna används inte optimalt.
Nämnden har en mycket färsk erfarenhet av frågor kring hemlösa. Nämnden anser att det krävs ett mycket mer förebyggande och gemensamt agerande för att på ett humant och effektivt sätt arbeta för de hemlösa. Nämnden föreslår att kommunstyrelsen tar det samlade ansvaret även för dessa frågor. Kommunstyrelsen bör pröva möjligheten att för en tid inrätta en beredning för att utarbeta ett program samt förbättra samordningen i frågor kring hemlösa, många förvaltningar och bolag i staden är berörda av frågan. Nämnden vill då i första hand se förslag om förebyggande åtgärder - t ex vräkningsakut, skuldsaneringsråd, utvecklad familjerådgivning, aktivare arbetsförmedling, utvecklat drogförebyggande, utvecklad kriminalvård, aktivare socialtjänststöd.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av tjänstgörande ersättaren Peter Molin (kd) enligt följande:
"Jag anser att nämnden skulle ha beslutat
att tillstyrka förvaltningens förslag till beslut
att därutöver anföra följande
De övergripande målen för socialtjänstnämnden för 2004 till 2006 är att förebygga och motverka hemlöshet, att verka för minskat drogmissbruk samt att uppmärksamma kvinnornas och barnens situation. Efter 2004 års utgång står det klart att den politiska majoriteten är långt från måluppfyllelse. En översyn förefaller mot denna bakgrund motiverad.
Antalet hemlösa i Stockholm tycks ha ökat och hoten mot tak-över-huvudet garantin, med en fältförlagd biståndsbedömning, riskerar att utestänga hjälpbehövande med lågt förtroende för socialtjänsten från en organiserad stödverksamhet. Ett fördjupat arbete mot hemlöshet bör innefatta modeller för att hitta vägar att gå vidare från härbärgesboende och motivera till vård, behandling och mer självständiga boendeformer. Rapportens beskrivning av tak-över-huvudet garantin, som ett "systemfel" missar den bärande idén att garantera tak över huvudet utan föregående biståndsbedömning."
Kommunstyrelsen har för stadsdelsnämndens yttrande remitterat motion ställd till kommunfullmäktige från Jan Björklund m.fl., Folkpartiet liberalerna. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 31 januari 2005, dnr 004-498/2004.
Ordföranden Tomas Rudin (s) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt (fp) yrkade bifall till motionen.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) yrkade att nämnden skulle anföra vad de föreslagit och att motionen därmed skulle anses besvarad.
Tjänstgörande ersättaren Peter Molin (kd) yrkade att nämnden skulle anföra vad han föreslagit och att motionen därmed skulle anses besvarad.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med förvaltningens förslag.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) till förmån för eget yrkande.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Birgitta Holm m fl (m) enligt följande:
"Vi anser att nämnden skulle ha beslutat
att motionen anses besvarad med följande:
Vi delar Jan Björklunds och folkpartiets syn på stadsdelsnämnderna i stort. Uppdelningen av Stockholm i stadsdelsnämnder är konstlad och felaktig. Den mellannivå med extra byråkrater och extra politiker som stadsdelsnämnds-organisationen innebär ger inte ökad demokrati eller ökat inflytande för medborgarna. Uppskattningsvis fyra procent eller cirka 700 miljoner kronor per år av stadsdelsnämndernas kostnader är i dag administration. Stadsdelsnämnderna utgör en onödig byråkratisk mellannivå och skall därför avskaffas.
Med en modell där resurserna förs direkt till verksamheterna enligt medborgarnas val utan att passera en byråkratisk nämndsorganisation kan valfriheten ökas, den ekonomiska rundgången minskas och det medborgerliga inflytandet stärkas. Den ekonomiska ersättningen från staden ska därför gå direkt till utföraren efter invånarens val, inte via stadsdelsnämnder eller annan onödig byråkrati.
Genom att integrera nämnder och flytta makten från stadsdelsnämnden till de enskilda hushållen kan väsentliga resurser sparas. Dessa kan i stället användas för att höja kvaliteten i verksamheterna samt skapa utrymme för skattesänkningar. Erfarenheterna från sammanslagningen av stadsdelnämnder som genomfördes när Stockholm gick från 24 till 18 stadsdelsnämnder visar på en stor besparingspotential.
Genom att administrationen av förskolan, skolan, äldreomsorgen samt omsorgen om de funktionshindrade lyfts från stadsdelsnämnderna tillses också att verksamheten ges lika villkor oavsett form och oavsett var i staden man bor.
Ansvaret för hantering av individärenden kan i en stad av Stockholms storlek inte samlas centralt. Sociala distriktsnämnder skall därför ansvara för individ- och familjeomsorg samt försörjningsstöd."
Att motionen anses besvarad med tillägg av vad som nedan anförts:
Det huvudsakliga motivet till stadsdelsnämndernas tillkomst är att få ett samlat tjänstemannaansvar för lokala frågor och lokala politiker som förmår lyssna till medborgarna. En sådan organisation kommer att vara både ekonomiskt effektiv och bidra till demokratisk förankring. De politiska besluten bör fattas så nära varje medborgare som möjligt. Beslut som kan fattas av enskilda, av familjer eller av andra små naturliga gemenskaper ska inte föras upp till någon politisk nivå.
Den politiska och administrativa organisationen bör uppmuntra medborgarna till delaktighet, vara enkel att förstå och vara transparent. Inriktningen att ge stadsdelsnämnderna ett så heltäckande ansvar som möjligt för all kommunal service som direkt berör medborgarna är därför riktig. Ett mer heltäckande ansvar gör det enklare för medborgarna att utkräva ansvar av sina politiker och att vända sig till rätt instans direkt. Att ge stadsdelsnämnderna ansvar för fler verksamhetsområden är troligen också kostnadseffektivt.
I Stockholms stad är stadsdelsnämnderna en lämplig nivå för många sådana beslut och de utgör en praktisk organisation för reellt medborgarinflytande. Den geografiska närheten till ett medborgarkontor och till dem som är ansvariga för verksamheten har stor betydelse. Att utveckla stadsdelsnämndernas ansvar med frågor som berör medborgarna och underlättar för dem att ta kontakt med tjänstemän och politiker är en riktig inriktning.
Olika former av pengsystem är ett sätt att öka valfriheten och ge människor makt över sin egen vardag. Staden bör införa en familjerådgivningspeng, ett system med flyktingpeng och SFI-peng, samt ett pengsystem som gör att äldre kan välja sitt eget boende. Sådana pengsystem skulle öka medborgarens möjlighet att själv välja utförare.
När barn i friskolor söker kontakt med socialtjänsten eller går till idrottsplatsen under skoltid berörs de av stadsdelsnämnders verksamhet. Den äldre som får hemtjänst av en privat utförare kanske deltar i dagverksamhet på servicehuset eller har en anhörig som får stöd av stadsdelsförvaltningen. Utvecklandet av eget val genom olika former av valfrihets-/pengsystem innebär inte att det inte finns behov av stadsdelsnämnder.
För de frågor som behöver avgöras på politisk väg bör det ske så nära medborgarna som möjligt. I Stockholms stad är stadsdelsnämnderna en lämplig nivå för många sådana beslut och de utgör en paktisk organisation för reellt medborgarinflytande. Den geografiska närheten till ett medborgarkontor och till de som är ansvariga för verksamheten har stor betydelse. Att utveckla stadsdelsnämndernas ansvar med frågor som berör medborgarna och underlättar för dem att ta kontakt med tjänstemän och politiker är en riktig inriktning.
Stadsdelsnämnderna bör ges större frihet att utforma verksamheten i sitt område. För detta behövs tydliga mål, uppsatta av kommunfullmäktige, men stor frihet att själva välja medel.
Stadsdelsnämnderna bör utvecklas så att de får ett allt mer heltäckande ansvar för både budget, planering och uppföljning inom sina verksamhetsområden. Det är otillfredsställande att centrala nämnder i så stor utsträckning förfogar över medel för verksamhetsutveckling, kompetensutveckling och andra åtgärder i verksamhet som drivs av stadsdelsnämnderna."
Kommunstyrelsen har för stadsdelsnämndens yttrande remitterat motion ställd till kommunfullmäktige från Margareta Björk (m). I motionen hemställes "att Stockholms stad börjar med benchmarking av kostnaderna inom äldreomsorgen, både inom de egna enheterna och med de enskilda utförarna, i syfte att höja kvaliteten i omsorgen". Margareta Björk är förvånad över de, enligt henne, stora skillnaderna i vårddygnspriser som gäller mellan de olika stadsdelsnämnderna och ifrågasätter om anvisningarna för nyckeltal är klara och tydliga och tolkas på samma sätt. Under 2004 har förvaltningen deltagit i ett arbete inom staden med att ta fram nya nyckeltal, bl.a. för äldreomsorgen, för att underlätta jämförelsen av kostnader och effektivitet mellan olika stadsdelar. Förvaltningens uppfattning är att det för närvarande inte finns anledning att införa nya omfattande system i Stockholms stad. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 25 januari 2005, dnr 504-493/2004.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) yrkade att nämnden skulle ställa sig bakom intentionerna i motionen samt därutöver anföra vad de föreslagit.
att ställa sig bakom intentionerna i den lagda motionen
samt att därutöver anföra följande:
det är viktigt att höja kvaliteten inom omsorgen och detta är ett alldeles utmärkt tillfälle att genomföra detta om man verkligen vill ha högre kvalitet inom Stockholms stads äldreomsorg. Även då jämförelseunderlaget inte är det perfekta så bidrar benchmarking till att diskussion kan inledas om vad som kan förbättras genom att dra lärdom av vad andra har gjort. Benchmarking leder ofta till att verksamheten ständigt söker nya vägar till att hitta en effektiv organisation vad avser både kvalitet och pris."
En arbetsgrupp kring parkleken Odlarängens utemiljö har bildats med representanter från brukare, boende, föreningar och stadsdelsförvaltning. Arbetsgruppen har skrivit en ansökan inom Stadsdelsförnyelsens ram, innehållande förslag och idéer på hur utemiljön kring parkleken Odlarängen kan utvecklas och förnyas. För att arbetsgruppen ska kunna förankra idéer och förslag föreslås att ett programförslag med kostnadsberäkning tas fram i samverkan med gatu- och fastighetskontoret. Kostnaden för detta beräknas uppgå till 150 tusen kronor. Förvaltningen anser att förslagen/idéerna kan rymmas i ett projekt inom ramen för Stadsdelsförnyelsen. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 7 februari 2005, dnr 004-84/2005.
I detta ärende föreslår stadsdelsförvaltningen att ett projekt inom stadsdelen Svedmyra genomförs inom ramen för Stadsdelsförnyelsen. Projektets syfte enligt ansökan är "att öka förståelsen och stärka kontakten mellan unga och gamla, invandrare och svenskar". Vidare anges som syfte "att underlätta grannsamverkan genom att föra samman isolerade äldre och utifrån deras önskemål och behov finna gemensamma intressen i kulturella aktiviteter, stadsvandringar och eventuella hinder som förekommer i grannsamverkan". Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 21 januari 2005, dnr 004-83/2005.
Ordföranden Tomas Rudin m fl (s) samt tjänstgörande ersättarna Ola Karlsson (v) och Inga Näslund (s) yrkade att ärendet skulle återremitteras samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) yrkade avslag på förvaltningens förslag till beslut samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ordföranden ställde proposition på yrkandet om återremiss och förklarade sig finna majoritet för återremittering av ärendet.
Ordföranden ställde därefter förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med det av ordföranden Tomas Rudin m fl (s) samt tjänstgörande ersättarna Ola Karlsson (v) och Inga Näslund (s) framlagda förslaget.
Nämnden ser mycket positivt på alla insatser som sker för att bryta isolering, öka förståelsen, stärka kontakterna och öka grannsamverkan mellan invånarna i stadsdelsområdet. Nämnden anser dock att detta i första hand skall lösas genom frivilliginsatser med stöd av förvaltningen i sin ordinarie verksamhet samt med att lösa lokalfrågan. Nämnden ser därför ett stort behov av att förvaltningen ser över skrivningarna i utlåtandet, inte minst kostnadskalkylen.
att avslå förslaget samt
Projekt som syftar till att öka förståelsen och stärka kontakten mellan olika människor i samhället är alltid lovvärt men att ta pengar från avdelningen för Omsorg för äldre och funktionshindrade inom utförare, är inte bara dåligt utan omoraliskt eftersom man i verksamhetsplanen och budgeten för 2005 kommer att ta pengar från Postiljonen och Ängsö gruppboende för att få råd att genomföra det aktuella projektet. Det är inte försvarbart att man måste se över bemanning och arbetssätt vid dessa enheter för att SDN ska kunna stoppa in pengar till projektledning och marknadsföring för ovanstående projekt och det är anledningen till att Vi väljer att avslå projektet. Dessutom är det oklart om det är lagligt att dessa pengar ska kunna ges till arvode på 20.000:-."
I processen med att utveckla Högdalstopparna har funnits ett aktivt deltagande från befolkningen på demokratisk basis. En utveckling av Högdalstopparna har varit aktuell i stadsdelen sedan tidigare och är också en del i den s.k. Vision för Söderort. Stadsledningskontoret har påbörjat en utredning av möjligheter till utveckling av topparna. Genom Stadsdelsförnyelsen har medborgarna kunnat komma in med förslag om vad topparna kan användas till. Ett flertal möten om Högdalstopparna har hållits med olika arbetsgrupper tillsammans med Vantörs stadsdelsförvaltning. Efter att många olika arbetsgrupper lämnat in sina förslag är även tjänstemannagruppen för topparnas utvecklande överens om att en utredning måste tillsättas för att utreda förutsättningarna till utveckling av topparna enligt förslagen samt att samordna och balansera de olika förslagen. Gatu- och fastighetskontoret har erbjudit sig att sköta upphandlingen av specialister. Kostnaden för detta beräknas till cirka 500 000 kronor. Stadsdelsförnyelsen i Farsta respektive Vantör föreslås bära halva kostnaden var av denna summa. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 7 februari 2005, dnr 004-115/2005.
Ordföranden Tomas Rudin m fl (s) samt tjänstgörande ersättarna Ola Karlsson (v) och Inga Näslund (s) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Nämnden anser att det är mycket angeläget att utveckla Högdalstopparna. Då inte tillräckligt snabba och kraftfulla insatser skett i denna fråga, trots beslut i kommunfullmäktige är vi beredda att tillstyrka 250 tkr för detta projekt. Nämnden vill på nytt understryka vikten av att se området Svedmyraskogen - Högdalstopparna - runt Magelungen - ner mot Hanvedenkilen som ett sammanhängande grönt fritidsområde för invånarna. Nämnden har tidigare överlämnat ett förslag om Ekopark Syd till kommunstyrelsen där dessa idéer utvecklas. Kommunfullmäktige har beslutat om Vision Söderort. Dessa två programdokument ska enligt nämndens uppfattning vara vägledande för insatserna på Högdalstopparna. Då hela området är att se som en gemensam tillgång för i första hand invånarna i hela söderort, i andra hand för alla stockholmare och huddingebor förutsätter vi att åtgärderna finansieras med centrala medel. Utredningsarbetet kring Ekopark Syd, inklusive Högdalstopparna ska därför bedrivas skyndsamt så att medel kan reserveras i kommunens budget för 2006.
att avslå förslaget att ta fram ett program för Högdalstopparna
Den ursprungliga Söderortsvisionen presenterades i december 2001 under den dåvarande
borgerliga majoritetens styre. Efter att vänstermajoriteten tog över i Stockholms stad har inte mycket till framfart för Söderortsvisionen visats.
Högdalstopparna ligger i ett område med stora naturvärden och är i sig själva ett område med stor attraktivitet.
Det är enligt vår mening fel att göra en punktinsats på enbart topparna och inte se över hela området Högdalen – Fagersjö.
Den ursprungliga Söderortsvisionen innehöll att bl a Magelungsvägen rätas ut och parallellställs med pendeltågspåren, att fler-bostadshus byggs runt vägar och spår, villor och småhus byggs mot Fagersjöskogen och Magelungsdiket.
Fagersjö får en förbättrad service genom ökat bostadsbyggande och underlaget för en pendeltågstation finns.
Som en integrerad del i Högdalen – Fagersjöområdet finns området runt Högdalstopparna med park – natur för rekreation, motion mm. som lätt kan nås av många för en mängd aktiviteter.
Programmet för Högdalstoppen ska utvecklas successivt och i takt med områdets övriga utveckling."
Stockholms stads kvalitetsutmärkelse delar varje år ut pris till de verksamheter som har ett särskilt bra kvalitetsarbete. Det är en tävling i systematisk verksamhetsutveckling, som avslutas med en högtidlig prisutdelningsceremoni i Blå Hallen. Målet med utmärkelsen är att förbättra de kommunala verksamheterna genom ett systematiskt bedrivet kvalitetsarbete, där uppföljning och utveckling är viktiga inslag. Gäststugan deltog i tävlingen 2004 och fick en hedersutmärkelse, men inte kvalitetsutmärkelsen, beroende på att det enligt examinatorerna saknades en beskrivning av resursanvändningen. Gäststugan har under det gångna året arbetat med att tydligare beskriva hur de använder sina resurser. Stadsdelsförvaltningen föreslår stadsdelsnämnden nominera Gäststugan till att delta i tävlingen. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 10 februari 2005, dnr 000-116/2005.
En ersättare i stadsdelsnämndens pensionärsråd för 2005 har begärt entledigande från uppdraget. PRO i Sköndal har nominerat en representant i den avgåendes ställe. Stadsdelsförvaltningen föreslår stadsdelsnämnden utse ny ersättare med omedelbar verkan. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 20 januari 2005, dnr 002-117/2005.
Stadsdelsnämnden har uppdragit åt förvaltningen att genomföra en inventering av förekomsten av klotter i stadsdelsområdet, utreda vem som ansvarar för saneringen samt beräkna kostnaden för den sanering som ligger inom nämndens ansvarsområde. Deltagarna i grannstödsprojektet i Farsta har under hösten 2004 kartlagt förekomsten av klotter i Farsta och Vantör församlingar och sammanställt resultatet i rapporten "Klotter i Farsta – En rapport om kartläggning av klotter i grannstödsprojektet". Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 3 februari 2005, dnr 399-118/2005.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) lade fram ett förslag till beslut och yrkade bifall till detta samt anmälde ett särskilt uttalande.
Ordföranden Tomas Rudin m fl (s) samt tjänstgörande ersättarna Ola Karlsson (v) och Inga Näslund (s) yrkade bifall till det av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) framlagda förslaget till beslut samt anmälde ett särskilt uttalande.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) yrkade bifall till det av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) framlagda förslaget till beslut samt anmälde ett särskilt uttalande.
Tjänstgörande ersättaren Peter Molin (kd) yrkade bifall till det av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) framlagda förslaget till beslut.
Särskilt uttalande anmäldes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) enligt följande:
"Politiken gentemot klotter i Stockholm präglas av en förlamning. För ett år sedan antogs en plan av fullmäktiges majoritet för arbete kring klottret. Huvudåtgärden var en samordningsgrupp skulle inrättas. Ännu idag ett år senare har denna grupp inte inrättats! Detta säger något om hur majoriteten prioriterar dessa frågor.
Genomgångar i all ära men vem som helst som passerar vår stadsdel ser att det inte är dokumentationen som är problemet utan saneringen. Majoriteten tar inte ansvar för att förvaltningen får medel och direktiv så att sanering sker. De som drabbas är medborgarna i Farsta som ser en allt mera förslummad stadsdel."
Särskilt uttalande anmäldes av ordföranden Tomas Rudin m fl (s) samt tjänstgörande ersättarna Ola Karlsson (v) och Inga Näslund (s) enligt följande:
"Nämnden ser utlåtandet som ett värdefullt underlag för fortsatta insatser för ett rent och helt stadsdelsområde. Nämnden har i verksamhetsplanen understrukit vikten av att vårt gröna, vackra område ska bli ännu mer attraktivt att bo, arbeta i samt besöka. Detta förutsätter insatser bl a för att sanera klotter. Nämnden uppdrar åt förvaltningen att snarast återkomma med förslag hur detta ska genomföras. Det gäller då insatser på ytor som staden ansvarar för samt ytor som andra har ansvar för. Det lokala Brottsförebyggande rådet är en viktig resurs i detta.
Nämnden vill även ha förslag om hur graffitimålning kan ske utan att det skadar annans egendom eller stör bilden av det gröna, sköna Farsta - området.
Nämnden vill även ha förslag om åtgärder som förhindrar klotter t ex blomsteruppsättningar, spaljeér, konst m m."
Särskilt uttalande anmäldes av ledamoten Birgitta Holm m fl (m) enligt följande:
"Huvuddelen av stockholmarna känner sig mer hemma och samtidigt tryggare om det inte finns klotter. Förutom att klotter är fult och är ett otyg, så kostar det skattebetalarna, och företag/privatpersoner, oerhörda summor varje år att sanera. Onödiga utgifter tyvärr.
Oavsett om det kallas staddelsförnyelse eller något annat, är det ett område som borde engagera alla politiker. Att göra stadsdelen hel och ren, snygg och trygg är en av de viktigaste uppgifterna i att förnya och försköna stadsdelen, anser vi moderater."
I denna promemoria lämnar stadsdelsförvaltningen en redogörelse över tidigare verksamhet vid Kryddgården, diskussioner om alternativa användningsområden av vissa ytor, den privata restaurangverksamheten samt pågående försök att avveckla ingånget hyresavtal. Förelåg stadsdelsförvaltningens promemoria daterad den 8 februari 2005, dnr 303-119/2005.
Stadsdelsförvaltningen anmäler i ärendet lärotider för de tre närmast följande läsåren. Skolornas lärotider regleras i grundskoleförordningens 4 kapitel. Läsåret ska börja i augusti, sluta i juni och ha minst 178 skoldagar samt minst 12 lovdagar. Därutöver får inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för planering av skolarbetet eller fortbildning av lärare. I det centrala beslutet ligger sportlov och påsklov fast och lika över staden medan viss flexibilitet finns för läsårsstart och läsårsslut. Övriga lovdagar fastställs lokalt. Förelåg stadsdelsförvaltningens promemoria, dnr 403-96/2005.
Stadsdelsförvaltningen anmäler till stadsdelsnämnden att nedskrivning av kundfordringar avseende dödsbon har beslutats och vidtagits i bokslut 2004 av ekonomichefen enligt delegation med ett sammanlagt belopp på 162 754 kronor. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, dnr 100-120/2005.
Stadsdelsförvaltningen anmäler till stadsdelsnämnden att nedskrivning av kundfordringar har beslutats och vidtagits med 205 902 kronor inom barnomsorgen, med 66 538 kronor inom äldre- och handikappomsorgen samt med 257 534 kronor avseende försökslägenheter, totalt 529 974 kronor. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, dnr 100-121/2005.
Ersättaren Karl-Erik Hammerin (s) lade fram förslag om att skapa ett projekt, finansierat inom ramen för Stadsdelsförnyelsen och under stadsdelsförvaltningens beredning, med inriktning mot bättre skyltning och information inom stadsdelsområdet. De områden som enligt Karl-Erik Hammerin borde ingå i projektet är stadsdelsskyltning, orienteringstavlor och anslagstavlor för föreningsmeddelanden.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt (fp) och ledamoten Birgitta Holm (m) påtalade att det är skräpigt och nedsmutsat och råder allmän oordning runtomkring kärlen vid åtskilliga av stadsdelsområdets återvinningsstationer. Förvaltningen upplyste om att många klagomål mot återvinningsstationerna har inkommit och att renhållningsförvaltningen kommer att inleda samtal med Förpacknings- och Tidningsinsamlingen om de rådande förhållandena.
Birgitta Holm väckte en fråga med anledning av brev som inkommit till förvaltningen från allmänheten med frågor och synpunkter. Frågan gällde om förvaltningen besvarar alla brev. Förvaltningen meddelade att alla inkomna skrivelser tas om hand och åtgärdas på något sätt och att alla brev med frågor besvaras.
Ordföranden Tomas Rudin (s) rapporterade från ett möte, där Telia låtit meddela att de avser att koncentrera sin verksamhet inom Storstockholm till Farsta. Etableringen skulle ske med hänvisning till de goda framtidsmöjligheter som idag finns i Farstaområdet, med goda kommunikationer, närhet till en bra centrumanläggning m.m. Inom två år planeras en utökning i Farsta till totalt cirka 3 000 anställda inom företaget. Tomas Rudin meddelade vidare att han hade kontaktat Näringslivskontoret och föreslagit att initiativ skulle tas till ett seminarium om framtiden med Telia och andra företag, Näringslivskontoret samt berörda förvaltningar.
Ledamoten Inga-Lill Persson (fp) väckte en fråga om Hökarängsbadet. Frågan gällde om den otillåtna campingen upphört. Förvaltningen svarade att campingen avvecklats och att området nu är utrymt och städat.
Stadsdelsdirektör Gillis Hammar påminde de närvarande om mötet "Ett år med Stadsdelsförnyelsen", som hålls den 22 mars kl. 18.30 i Farsta gymnasiums aula.
Tjänstgörande ersättaren Peter Molin (kd) anmälde en skrivelse till förvaltningen för beredning om ansvarsfördelning gällande ungdomar, som står utanför gymnasieskolan. Skrivelsen utgör bilaga 1 till detta protokoll.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt (fp) anmälde en skrivelse till förvaltningen för beredning med en begäran om redovisning av hur barnomsorgsschablonen används. Skrivelsen utgör bilaga 2 till detta protokoll.
____________________________________________________________________________
BILAGOR
BILAGA 1
Protokoll 2005-02-24
§ 42
Peter Molin (kd)
Skrivelse
I en revisorsrapport angående "Kommunens uppföljningsansvar för ungdomar mellan 16 och 20 år" uppmärksammas problematiken kring ansvarsfördelning för de ungdomar som står utanför gymnasieskolan. Man säger att kunskapen inte är tillräcklig inom stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden. Det saknas också fungerande rutiner i samband med övergången från grundskola till gymnasieskola.
Sammantaget bedömer revisorerna att staden inte har någon samlad kunskap om vad ungdomar gör som inte går i gymnasiet eller har annan sysselsättning. I Farsta finns idag över 3000 ungdomar mellan 13 och 19 år.
I Farsta stadsdelsnämnd finns en oro bland invånarna över situationen i stadsdelen. Vi menar att det är viktigt att det utreds hur det ser ut bland stadsdelens ungdomar i nämnda ålder.
Förvaltningen får i uppdrag att göra en sådan utredning samt återkomma till nämnden med resultatet och förslag på eventuella åtgärder.
Förvaltningen får vidare i uppdrag att redovisa hur rutinerna ser ut när det gäller övergången grundskola – gymnasium samt kontakterna mellan stadsdelsnämnd och utbildningsnämnd.
------------------------------------------------------------------------------------------------------
BILAGA 2
Skrivelse till Farsta stadsdelsnämnd
Sammanträdet 24 februari 2005
Begäran om redovisning av hur barnomsorgsschablonen används
En undersökning som gjorts av kommunfullmäktiges utredningstjänst visar på stora skillnader mellan den summa som kommunfullmäktige anslagit till barnomsorgen, och den verkliga barnomsorgsbudgeten i vår stadsdel. Totalt handlar det om 14,3 miljoner kronor som omfördelas från barnomsorgen till annat.
Den stora satsning som kommunfullmäktige beslutat om till barnomsorgen tycks alltså inte ha kommit barnomsorgen till del över huvud taget i vår stadsdel.
Vi anser därför att det är mycket angeläget att få en redogörelse för vart dessa pengar tagit vägen.
Vi vill uppdra åt förvaltningen
att till nästa sammanträde återkomma till nämnden med en redovisning av hur de 14,3 miljoner används, som omfördelats från barnomsorgen till andra verksamheter.
Madeleine Sjöstedt (fp)